"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet..

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med följande arbete är att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgång förlagd i grundskola jämfört med i särskola. Därigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjälp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att få fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att såväl lärande-, kamratsituation som trivsel växelverkar vid uppnående av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förändring i samband med att de började i grundsärskoleklass.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollärare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmågan hos barn med autismspektrumtillstånd, utifrån förskolans läroplan.Studien utgår från följande frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna möjligheter och hinder i strävan mot de kommunikativa målen i förskolans läroplan när det gäller barn med autismspektrumtillstånd?? Hur genomför förskollärarna arbetet i barngruppen så att barnen med autismspektrumtillstånd stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjälp tycker förskollärarna att de själva behöver och får för att kunna sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra?Metod: I studien används en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrågor undersöker jag hur fyra förskollärare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstånd (AST). Respondenterna har flera års erfarenhet av barn med AST i förskolan. Två pedagoger arbetar på resursavdelningar och två på specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollärarna är övervägande positiva till möjligheterna att sträva mot målen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv på Inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Begreppet ?Design for all? kommer från forskningsfältet ?disability studies? och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av Inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och Inkludering.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lärandeperspektiv. Då det inte finns väldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafråga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgång till barns lyssnande på musik? Mer specifikt fokuserar studien på följande frågor: Hur svarar barnen på den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör när de lyssnar på musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas så att forskare och även lärare får tillgång till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas härför i termer av Inkludering och exkludering?Teori: Studien utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Då studien belyser olika aspekter utifrån musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra näraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som används i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, då även den bygger på den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

AbstractSyftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av Inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett Inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori.

This present study is a result of a research that I made . My purpose is to find out how the debate about inclusion looked like back in the history. My research was about the view we had absolut inclusion in the history, I also made some interviewes among teachers and students in the schools of today. I wanted to se their views about inclusion today and I wanted to know their opinions about inclusion. Did the students and the teachers have prejudice against other students with functional disabilities as Down syndrom and blindness? What was their thoughts about inclusion of students with differents functional disabilities?One more task I had with this study I made was to raise another debate about inclusion .! Keywords: Inclusion and funtional disabilities.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld.

SyfteSyftet med studien är att undersöka vad grundskoleelever har för uppfattningar om personer med utvecklingsstörning och om de uppfattningarna kan skilja sig åt beroende på om:- man går på en grundskola som inte har något samarbete med särskolaneller- på en grundskola som arbetar med Inkludering och samverkan med särskolan och även har klasskamrater som är inskrivna i särskolan.MetodStudien utgår från teorin om sociala representationer. Enkelt uttryckt innebär teorin att olika individer tillsammans skapar en gemensam uppfattning om verkligheten. Ur uppfattningen, representationen, skapas en sorts vardagskunskap som enar dem och vägleder dem i den sociala tillvaron (Chaib & Orfali, 1995). Elever från två skolor som passar in i de i syftet presenterade kategorierna deltog i undersökningen. I studien användes vinjettmetoden.