This report is going to discuss the relatively new and in schools, frequently debated concept of inclusion. The concept inclusion, easily explained means that all children, regardless of special needs or other conditions should be involved in the schools ordinary environment.In the democratic school of today, the education is supposed to be adapted to every individual and its special needs. The dilemma of the special need education is described as giving all children the same, but at the same time adapt to each and everyone?s differences.This study describes the teachers approach to the concept of inclusion and especially the inclusion of children in need of special support. And the teachers experience of possible advantages and disadvantages in their work to include all children.The method?s that were used to collect the empirical information to this report were qualitative interviews.The questions at issue were:How do the teachers include children in need of special support in the education?The teachers experiences of advantages and disadvantages in the way they work whit inclusionPartly for the children in need of special supportPartly for the teachersPartly for the rest of the class.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

Enligt statistiska centralbyrån finns det idag 600 000 rörelsehindrade i vårt samhälle. Hur många av dessa som är barn och ungdomar framgår inte av statistiken, men att det finns rörelsehindrade som ska ingå i den dagliga undervisningen vet vi alla. I Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, [Lpo94] 1994) står att läsa att det är viktigt att se alla elever och utgå från deras behov vid undervisningen. Finns det då elever med särskilda svårigheter som behöver extra mycket hjälp och resurser så är det viktigt att denne elev får det för att kunna erbjuda en likvärdig utbildning för alla. Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att utifrån denna bakgrund undersöka om lärare i idrott och hälsa inkluderar rörelsehindrade i den dagliga undervisningen.

Abstract Arbetets art: 15 högskolepoäng C-uppsats Sidantal: 46 Titel: ?Att bli utkastad är ju inte så roligt? - Pedagogers tal om barn med socioemotionella svårigheter Författare: Lacmanovic, Ana och Sjörin, Jenny Handledare: Johan Söderman Vi är två lärarstudenter som skriver vår C-uppsats på Malmö Lärarhögskola. Vårt huvudämne heter Barndom och Ungdomsvetenskap och vår åldersinriktning omfattar grundskolans tidigare år. Syftet med vår undersökning är att beskriva hur pedagoger talar om barn som har socioemotionella svårigheter samt deras förhållningssätt och arbetssätt med dessa barn. Vi kommer att redovisa olika uttalanden från pedagogerna som beskriver deras förhållningssätt och arbetssätt med barn som har socioemotionella svårigheter. Undersökningen har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer utfördes med fem pedagoger som har olika befattningar och arbetar dagligen med barn som har socioemotionella svårigheter. Intervjuerna har tagit plats på två olika skolor. Resultatet genomsyras av pedagogernas förhållningssätt och ställningstagande gentemot barn med socioemotionella svårigheter.

Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik.Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna.Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem.                                                                                 .

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet Inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på Inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans.

Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

The aim of this study was to understand how three selected football associations in three counties in Sweden work to include children and adolescents with disability in the age of 7-20 in their organization.  For this study we have used a qualitative method. The data have been collected through using semi-structured interviews with coaches and representatives from the board. When analyzing the data, we used Charles Tilly's theory Durable Inequality and research within the area of inclusion within sports, the significance of activities and the inequality within sports. The conclusions of the study showed that there was a stated lack of knowledge in the associations when it comes to their work with young people with disabilities and also in their work with the policies.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med Inkludering av barn i förskolan, hur förskollärare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla är för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollärare. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollärarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det är vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fått från förskollärarna, därför är resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltså inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollärarna som deltagit har en samstämmig syn på barnen och gemensamma tankar på hur de ska inkluderas.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande Inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med Inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.