Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det är ett komplext pedagogiskt fenomen som förväntas svara mot mångfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning.

Denna uppsats behandlar ämnet terrorism under Osloprocessen, som varade under i princip hela 1990-talet. Vi har valt att undersöka denna terrorism ur ett relativt avgränsat perspektiv. Vi vill se på ämnet ur ett orsak och verkan perspektiv, och detta gör vi genom att analysera fram de konsekvenser som Israels hantering av den palestinska terrorismen gav. För att utkristallisera ett mönster i Israels anti-terroristpolitik har vi applicerat en handfull olika teorier, som behandlar olika former av terroristhantering, på händelserna under i Mellanöstern under Osloprocessen. Huvudtesen formas av att vi ställer inkludering och exkludering av terrorister, i fredsamtal, mot varandra och försöker pröva deras för- respektive nackdelar..

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..

Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för lärarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara påfrågeställningarna riktades undersökningen till lärarna på en skola ur ettbekvämlighetsurval. Metodvalet är baserat på undersökningens kvalitativakaraktär och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav två avinformanter.

This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment. .

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Det är i glappet mellan mål och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mål och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrån givna resurser får att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete är en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn på vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mål samt fördelning och tillgång på specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mål i stort sett överensstämmer med hur de själva uppfattar specialpedagogiken.

I dagens samhälle är barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hälsoproblem hos många unga. Vi har valt att titta på hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk träning i skolan, och om alla barn får möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill även se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlärning.Undersökningen vi har gjort bygger på intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlärning, då detta påverkar barnens koncentration. Resultatet visar att många pedagoger är medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utsträckning på de olika skolorna..

The aim of the study was to examine the impact of the use ofTalking Mats in group conversations with preschool children. Two preschoolteachers and eight preschool children, aged 4-5, took part in one of twoconversational groups with one teacher and four children in each group. Thegroups were video-taped during four group conversations on two topics, withand without the use of Talking Mats. The amount of time for each child inthe conversation was calculated, the child?s communicative contributionswere coded and thereafter the extent to which their views were noticed wasanalyzed.

Our thesis is an analysis of four librarians view on LGBTQ and which implications these views have on the practical work with LGBTQ issues in the public library. The three ideal types we can identify are the excluding, the including, and the normcritical approach. We also want to know if the four librarians? standpoints can be connected to the above mentioned ideal types. We can see that the area where the implementations of the three ideal types are most visible is the way LGBTQ material is displayed in the library space.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.