Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Enligt vår empiri kan lärande uppstå även i nätverk som inte är skapade med grundtanke att lära. Nätverksplattformen är en viktig grund för att lärandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda på tid och resurser då teorin säger att den är tidskrävande, medan vi menar motsatsen. Vi anser även att Nätverksplattformen behöver kompletteras. Här utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsättning, men också motivation och utvecklandet av individen för att bibehålla lärandet i ett längre perspektiv..

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att fastighetsägare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stället för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillåter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgästerna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgästerna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan påverkas av fastighetsägarens val av förvaltningsform. Genom att jämföra servicekvaliteten när den bedrivs med egna resurser och när den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka på de för- och nackdelar som kännetecknar de olika förvaltningsformerna.Studien genomfördes i form av en jämförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De två bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB Bostäder i Borås.

Syftet med denna uppsats var att analysera inträdet av en mindre aktör på spannmålsmarknaden för att finna vilken strategi, men främst vilka faktorer som är av betydelse för inträden på marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lämpliga, sedan ett antal externa såsom interna faktorer som hade betydelse vi inträdet på livsmedelsmarknaden. Vi fann att nätverken var den mest betydelsefulla. Nätverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter på skolbytesprocessen i fem fall där en elev flyttat över från grundskolans till grundsärskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre år. Studien har kvalitativ forskningsansats då den bygger på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrån Ad hoc metoden. Resultatet i vår studie utgår från Bronfenbrenners systemteori som innebär att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrån frågeställningarna.

I dag är det inte längre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som är de viktigaste tillgångarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser så som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur organisationer kan arbeta med att underlätta överföringen av den tysta kunskapen vid omsättning av personal. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvägagångssätt som används för att behålla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stämning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning på kulturskolan. Vilka semiotiska resurser använder pianolärare när de undervisar utifrån ett ergonomiskt perspektiv, och hur används resurserna? Vilka förutsättningar skapar undervisningen vad gäller att förebygga kroppsliga och mentala spänningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhållandet mellan människa och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen är ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: läraren blir en designer av undervisningen som använder olika resurser för att forma förutsättningar för lärande. Den valda metoden är filmad observation i lektionssammanhang av pianolärare på Kulturskolan.