This work is a study, conducted by interviews, of how teachers evaluate the concepts of inclusion and integration. The aim of this work is to obtain views on the possible differences between teachers' own definitions and the previous research definitions. The earlier published research which was read during this work, together with the three interviews which were conducted is the basis for the study. I've done three interviews in which two of the people interviewed are active teachers and the third who works as an assistant headmaster at a school located in a suburb of Stockholm. The interviewed teachers have been working for different periods in the school which gave me the opportunity to highlight differences between teachers definitions depending upon the experience they had.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallärare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgår från den sociokulturella lärandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv där grundtanken enligt Strandberg (2006) och Säljö (2000) är att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgår ifrån är det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benämner som det relationella perspektivet, vilket karaktäriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus på inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats där respondenternas egna uppfattningar om fenomenen är viktig. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion..

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå..

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Studiens grund ligger i att ämnet idrott hälsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus på rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsämnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det är skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som är lämpliga, där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med studien var att kartlägga fyra idrottslärares uppfattningar, från fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslärare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslärarna var deras positiva inställning till inkludering av elever med rörelsehinder.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssätt gällande inkludering av barn med autism på förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn på inkluderingsbegreppet när det gäller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig på kvalitativa intervjuer som metod, där intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har använts. Specialpedagogen lyfte fram frågan vad inkludering egentligen innebär i praktiken och vikten av delaktighet gällande barn med autism på förskolan. Pedagogerna ansåg enligt resultat från intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gå på möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet.

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.