Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.

Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

SamanfattningStudiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.

Kommunikation är något som skapas när en eller flera människor interagerar med varandra och där information av något slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och är viktigt för att uppnå syftet med verksamheten. Det är också viktigt för att medarbetare inom organisationen ska känna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket också bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha på medarbetarnas delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har använts för att uppnå uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhålla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda på intervjupersonernas upplevda vardag.

The aim of this qualitative study is to examine the experience of participation among first line managers within community home care. The study is based on eight interviews with first line managers operating in a metropolitan area in Sweden. A majority of the interviewees worked in private companies.We have used two theories to interpret our empiri: Lean Production and Human Resource Management. The analysis resulted in seven themes: economy, leadership, participation, view on the organization, first line manager, private or municipally operated organization and expectations on the manager. Our results showed that all the interviewees experienced that they were participant in the organization.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.