Under vår lärarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev därför att ta reda på om lärare i skolår 6 använder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i så fall hur. Vår definition av matematiksamtal är att det ska vara en dialog, dels mellan lärare och elever, dels elever emellan och att båda parter får göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser även att fokus ligger på att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rätta svaret på en uppgift. Eleverna ska inte vara rädda för att säga hur de har tänkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår ifrån en aktionsforskningsinsats som är gjord under en femveckorsperiod vårterminen 2015 tillsammans med fyra elever i årskurs nio med erfarenheter av undervisning i särskild undervisningsgrupp och en lärare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förändrat arbetssätt i praktiken? handlade om att genom ett förändrat arbetssätt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lärarens upplevelser och erfarenheter skall kunna återges med en god detaljrikedom.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nå bästa resultat med våra elever.Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskningar inom läs- och skrivinlärning. Vi har under en bestämd tidsram haft målet att få eleverna att känna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lärare ska kunna använda olika inlärningsmetoder för att kunna öka lusten till att läsa och skriva hos elever. Läsaren kommer att få ta del av realistiska exempel på hur läs- och skrivundervisning sker på ett lustfyllt sätt, då elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver på ett tydligt sätt hur lärare kan undervisa inom läs och skrivinlärning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra Inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Av gällande styrdokument framgår tydligt att undervisningen ska utgå från varje elevs förutsättningar och främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlärningsstilar för att kunna fullfölja vårt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgångspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i ämnena individanpassad undervisning och inlärningsstilar. I teoridelen presenteras föregångare och förespråkare för individanpassad undervisning och inlärningsstilar.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen..