Denna rapport är framtagen i samarbete med Ålands Hästsportförening r.f. med medel från Europeiska Regionalfonden samt externa finansiärer. Rapporten är en bred kartläggning över hästnäringen på Åland. Dess syfte är att utgöra en grund för beslutsfattande i frågor rörande näringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hästsportanläggningen i Norrböle. Arbetet är även ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Hästnäringen har en samhällsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa värdena och ringeffekterna är många.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstår många gånger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket är en layoutteknik som är utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementära skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, där de olika intressenternas specifika intresseområden presenteras. Tidigare har denna metod använts i fall där antalet varianter hos produktfloran har varit överskådligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos Fläkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Tjänster är handlingar snarare än varor, detta betyder att tjänster inte är påtagliga. Det vill säga att en tjänst inte går att se, känna eller smaka på i samma utsträckning som en produkt. Detta medför att kunden kan ha svårigheter att utvärdera kvaliteten av en tjänst och kunden letar därför efter påtagliga föremål som hör till tjänsten för att lättare kunna utvärdera kvali­teten.  Exempel på sådana föremål kan vara möblemang, temperatur, olika dofter och ljus­sättning i fö­retagets lokaler. Dessa fysiska föremål ingår i konkurrensmedlet påtaglighet som är en av tre delar i tjänstemarknadsföringens konkurrensmedel. De två andra konkurrens­medlen är personer och process.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövården samt undersöka vilka framtida områden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material från Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges regering med flera ska svaren på natur- och kulturmiljövårdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnås. Naturvårdsverket håller koll på miljömålsarbetet i Sverige, samt värnar om den biologiska mångfalden och skyddet av värdefulla naturområden. Riksantik-varieämbetet bevarar våra kulturarv och utvecklar kulturvärden i landskapet. Från tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövårdens nära samband speglats av vetenskapsmännen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvärden inte står i motsättning till människans påverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani går ett steg längre genom att säga att naturen ska ses som en historisk produkt som präglas av människan. Mårten Sjöbäck ansåg också att naturen är en kulturskapelse och att vi där-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur från människan, ef-tersom denna natur är beroende av människans bruk för att bevara sitt höga värde. Innan Naturvårdsverket bildades som statlig myndighet på 60-talet, föreslogs att naturvårdsintressena skulle inordnas under Riksantikvarieämbetet som där-med skulle få en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men från 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövården.

Att leva i flock har flera fördelar, men trots detta är lejon det enda flocklevande kattdjuret. Flocken består av en grupp besläktade honor och deras ungar som domineras av en grupp hanar. Individerna är ofta utspridda i reviret i mindre grupper. I den här studien har jag undersökt om det finns någon optimal gruppstorlek och hur den i sådana fall ser ut, både ur reproduktions- och jaktsynpunkt. I litteraturen jag har läst är det flera olika faktorer som anses vara viktiga och som påverkar antalet gruppmedlemmar, vilka beskrivs och diskuteras här i arbetet. Emigrering är en viktig del för att förhindra inavel och både honor och hanar undviker parningar med nära släktingar. Till skillnad från honorna lämnar alla hanar alltid sin födelseflock då de har fler fördelar av det eftersom deras reproduktionsframgång begränsas av antalet honor de parar sig med.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Jag har valt att göra ett gestaltningsförlagför Brukets skidbacke och dessomgivning i Görväln naturreservat iJärfälla, Stockholm. Att se och tolkaen plats är grunden i detta arbete. Stegnummer två är att utveckla platsensförutsättningar och skapa en visionför områdets framtid. Visionen ärslutresultatet av arbetet och syftar tillatt ge nya idéer och inspirera till denframtida utvecklingen av platsen.SYFTE OCH MÅLSyftet med arbetet är att undersöka och utveckla enplats utifrån dess förutsättningar. Området ingår ien större utredning av Järfälla kommun som syftartill att utveckla platsen med tankar på rekreationoch tillgänglighet.

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer cent­rala och därigenom även verksamheterna som varit place­rade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.