Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.

According to both national and international political regulations, the school should as far as it is possible include students with special needs in regular education. However, when implementing these political intentions regarding an including school environment, problems often arise. The aim of this studie has been to investigate the opinions of teachers and students when it comes to inclusive education in mathematics. The study has partly been based on interviews with students with special needs in mathematics. These students were included in regular mathematics groups.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Syftet med arbetet har varit att nå kunskap om mångkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de säger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där man lär sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstå behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som är viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet är språket, identiteten och föräldrasamarbetet.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt.Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa?Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling.Resultat Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

Denna undersökning behandlar idrottslärares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingår också en redogörelse för hur idrottslärare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi ställer oss exempelvis frågan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslärare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats där intervjuer med sju idrottslärare används som utgångspunkt för metod. Det framgår av vårt resultat att, enligt lärarna, kan inkludering översättas som alla elevers lika rätt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet är att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda särskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet är fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstå världen och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger också en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrån de intervjuades erfarenheter. Resultatet påminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man måste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjälp och att låta en grupp få gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.