Syftet med följande arbete är att undersöka hur gymnasieelever påverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten på en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende på upplevt resultat, självbild samt känsla av inkludering eller exkludering. Nio elever på olika program och i olika skolår på den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och få stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jämfördes för att utröna om och hur de påverkats av att lämna klassen och få stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fått bättre kunskaper och klarat kurser bättre med hjälp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fått en försämrad självbild av att lämna klasskamraterna och få undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras självbild istället förbättrats eftersom de blivit sedda och mötts av förståelse och acceptans på ett annat sätt i studion än i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar känna sig exkluderad på grund av att de lämnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har känt sig exkluderade i det vanliga klassrummet när läraren inte tar hänsyn till deras behov..

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ?kort? föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap.

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Problem/Bakgrund: År 1993 gick startskottet för den "första omgången" av den så kallade "pigdebatten" som kretsade kring huruvida hushållstjänster skulle skattesubventioneras eller inte. Idag är debatten återigen aktuell och frågan har allt mer kommit att framställas som ett feministiskt krav. Frågan har dock starka kopplingar till maktrelationer som grundar sig i genus-, klass- och etnicitetsstrukturer. Vad gäller den oregistrerade marknaden för hushållstjänster har den ökat i Sverige och den grupp som till största delen efterfrågar tjänsten är medelklassen varav det är intressant att studera deras inställning till fenomenet.Syfte: Utgångspunkten för uppsatsen är mitt intresse för hur medelklassen förhåller sig till köp av svarta hushållstjänster och uppsatsen syftar till att studera hur denna inställning och hur relationen till marginalisering av vissa grupper kan förstås.Utgångspunkter: Mitt material har utgjorts av djupintervjuer med fem medelålders kvinnor och män tillhörande medelklassen. Genom att förena begreppet intersektionalitet med teori om arbete i det postkoloniala samhället vill jag förstå hur underordning och dikotoma föreställningar uppstår, fortlever och artikuleras.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer.

SammanfattningEftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott & Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott & Hälsa, hur lärare i Idrott & Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott & Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott & Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov.