Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

Kandidatuppsats om animation skapad för synkronisering med musik. En kortfattad historik är inkluderad. Del ett är en rapport från 3d-projektionsprojektet jag deltog i som praktikant på digitala reklambyrån North Kingdom. Den andra delen består av fyra analyser av olika audiovisuella verk från olika tider och stilar. Den sista delen är en diskussion om hur animation relaterar till musik, hur musik ser ut och vad skillnaden är mellan projektion för tredimensionella objekt jämfört med plana ytor, genom att titta både på mitt projekt och dessa fyra analyser..

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna.

AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning.Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..

Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade satser, som också har speciella markörer för underordning.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism.

Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats.

Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.