Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla elever.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan användas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vården av äldre över 65 år. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de äldre i ordinart boende eller på äldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbättring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi där människan kan interagera med djur.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

The gathered texts and letters from Ali Ibn Abi Talib, found in the book Nahjul Balagha,constitute one of the most important writings of Shiite Islam, next the hadits and the Quran.Imam Ali´s ethics and moral approach in Nahjul Balagha, is considered by imam Ali, to beseen as a guideline for both individual purposes as for any kind of governance. The esotericteachings, about truth and justice in Nahjul Balagha, should therefore probably have been of agreat concern to Ayatollah Khomeini and the Islamic revolution.This essay will from an deductive approach, on a relatively contemporary historic event, try toanalyze Ayatollah Ruhollah Khomeini´s interpreting on imam Ali´s texts and preaching inNahjul Balagha. The Islamic revolution, as the Islamic Republic of Iran, led by AyatollahKhomeini, was confirmed as both brutal and violent. My ambition in this essay, will there forconcern a possible interpreting on justice and political rule, from Ayatollah Khomeini and theIslamic Republic of Iran, on imam Ali´s teachings in Nahjul Balagha..

Syftet med följande studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever på ett individuellt program att känna sig inkluderade med god självbild och även studera deras tankar kring inkludering och självbild i skolan. Jag vill också undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig själva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande självbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgångspunkt i målet om en skola för alla.Med hjälp av intervjuer ville jag se hur 25 elever på det individuella programmet tänker kring självbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna anser att avsaknaden av betyg är det som påverkar självbilden mest negativt i skolan. Lärarens roll som den som ser, anpassar och hjälper eleven betraktas som viktigt utifrån att få en god självbild i skolan och anses viktigare än att ha kompisar i gruppen. Tendensen är också att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de ämnen där de inte nådde betyg under år 9.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

In this essay i present a study on political learning of a minority ethnicity whose political history in the institutional form began in 1993. The ethnicity in question is the Sami?s and in 1993 the Sami Parliament was established. The establishment of the Sami parliament radically changed the preconditions for political work. Sami politics came to be pursued in an organized manner in the form of a public authority and democratically elected units.