The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration..

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilket synsätt lärare i idrott och hälsa har på inkludering samt på momentet specialpedagogik inom ramen för lärarutbildningen.Hur förhåller sig lärare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hälsoämnet?Vilka uppfattningar har lärare kring den utbildning de har fått inom specialpedagogik i lärarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlästs. Vidare har överstrykningspennor använts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frågeställningar där teoretiska perspektiv använts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lärare inom idrott och hälsa vill förhålla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av särskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hälsoämnet beskrivs som en utsatt miljö och särskilt svårt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling "Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

Abstract Westerlund, Charlotta (2011) Inkludering- exkludering; Hur elever med hörselnedsättningar upplevt sin skolgång (inclusion- exclusion; How students with hearing loss experienced their School time). Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola. Att vara hörselskadad betyder ofta att den sociala kommunikationen och samvaron med andra människor påverkas. Många är beroende av tekniska hjälpmedel, så som hörapparater och hörselslingor, för att kunna följa med i samtal och för att kunna känna sig delaktiga. Att få tillgång till rätt hjälpmedel är varje landstingsinvånares och elevs rätt. Är detta tillräckligt för att eleven ska känna sig inkluderad i skolans verksamheter? Hur har elever med hörselnedsättning upplevt sin egen grundskoletid, utifrån ett inkluderande perspektiv? Kan man vara inkluderad och ändå känna sig exkluderad? Är det tillräckligt att få gå i samma klass som ?hörande? elever för att känna sig inkluderad? Detta är en undersökning med kvalitativ ansats, som består av tre djupgående intervjuer och 20 öppna frågeformulär, om elevers egna erfarenheter och tankar kring sin grundskoletid.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor.

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer..

Det är rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förändringsarbete i sin organisation, varvid det är relevant att diskutera inkludering utifrån ett rektorsperspektiv. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgångspunkt formuleras bl.a. frågor om vad inkludering betyder, vad som är positivt och negativt och vad som är viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp är en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsärskola.

Studiens syfte är att synliggöra grundskolans pedagogers syn på inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrån de individintegrerade eleverna från år 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrån en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utläsas utifrån pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet såg ut.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att få kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesärskolan som läser individinkluderat inom ett nationellt program. Utifrån syftet har jag ställt frågeställningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt även hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har även tittat på om det går att se några skillnader på elevens delaktighet mellan gymnasiesärskolan och det nationella programmet?Teori: Fältstudien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstår för en inkluderad särskoleelev på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Fältstudiens forskningsintresse kan då beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstå hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gäller metod och insamling av data så har inspiration hämtats från etnografin då studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod är deltagande observationer samt intervjuer med lärare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmågor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig på det nationella programmet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.