Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att göra en genusanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5 ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?. Mina frågeställningar är: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgångspunkter för den statliga offentliga utredningen ?Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet?? Vilka kategorier/benämningar används för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohälsa för Jan Rydh fram i sina utgångspunkter? Vilka konsekvenser får de olika benämningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hälsoproblemen i arbetslivet?MetodJag har valt att göra en textanalys av utgångspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel två. Jag har använt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext.

Syftet med detta examensarbete har främst varit att förbättra inomhusklimatet i byggnaden Greenhouse, tillhörande företaget IVT Värmepumpar i Tranås. De anställda upplever problem med värme i byggnadens utbildningslokaler främst under sommarhalvåret. Tid har även lagts på att ta fram åtgärder som sänker byggnadens energianvändning i form av el och värme.Då examensarbetet utfördes under hösten användes ett simuleringsprogram för att få en bild av inomhusklimatet under sommarhalvåret. En modell av byggnaden byggdes upp i simulationsprogrammet, komplett med ventilations- och värmesystem.För att validera modellen som konstruerats utfördes flertalet mätningar under en veckas tid. Simuleringsmodellen kalibrerades sedan mot dessa mätningar för att efterlikna de verkliga förhållandena i så stor mån som möjligt.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstår en relation där konsulten som är uthyrd på uppdrag får två chefer att förhålla sig till. Då bemanningsföretaget är arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker på distans, där konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det är här som vår studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap på ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet får för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vårt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap på Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och då främst inom ledarskapet.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid studieavbrott.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lärare i idrott och hälsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder när det gäller såväl inkludering som måluppfyllelse, samt hur idrottslärare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstående mål.Teori: Som teoretisk utgångspunkt användes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har såväl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla människor är trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever världen på olika sätt. Därför är det viktigt att se på människan utifrån den kontext hon ingår i. Delaktighet, kommunikation och lärande är centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien är en kvalitativ studie där empirin är byggd på intervjuer och observationer.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna.Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa?Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa?Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att belysa hur före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet upplevt inkludering inom skolämnet idrott och hälsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hälsoundervisning hos elever med svår synnedsättning eller blindhet?Hur förhåller sig före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet till anpassning inom ämnet idrott och hälsa, och hur anser de att ämnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lärare inom idrott och hälsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i åldrarna femton till tjugotvå år, där alla har en svår synnedsättning eller är blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare är att frånvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hälsa upplevts i mer eller mindre utsträckning. Åtta av tio deltagare har i hög utsträckning haft undervisning skild från klassen, där bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hälsa varit roliga då de känt sig inkluderade.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Problemområde: Sverige och Europa står inför det faktum att befolkningen blir allt äldre. Med detta menas att genomsnittsåldern för individen ökar vilket också ger utslag på hela befolkningens genomsnittliga livslängd. Denna förändring medför att vård och omsorgsinsatserna ökar samtidigt är det allt färre som sysselsätter sig inom äldreomsorgen vilket är en bidragande orsak till att antalet närstående som vårdar äldre i Sverige ökar (Lidskog. m.fl. 2003).

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somlandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somlandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.