Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lÀrmiljö. Miljö och material skiljer sig Ät mellan förskolor och materialets tillgÄng och tillgÀnglighet ser ofta olika ut beroende pÄ barns Älder. Med utgÄngspunkt i vÄr egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsÀttningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare verksamma inom olka gruppkonstellationer pÄ förskolan samtalar kring miljö och material med fokus pÄ barn mellan ett och tre Är. Detta gör vi genom tre övergripande frÄgestÀllningar som behandlar materialets betydelse för smÄ barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lÀrarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. VÄr tanke med studien Àr att undersöka tvÄ avdelningar med olika Äldersinriktningar.

Sammanfattning:We shall bring them to justice ? En diskursanalys av USAs sjÀlvbild efter terrorattacken den 11 september 2001Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur USAs sjÀlvbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstÄ hur internationella makter agerar mÄste förstÄ hur de minsta bestÄndsdelarna ? individer ? agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika omrÄde vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras Àr av samhÀllsvetenskaplig natur.

Bakgrund: KoncentrationssvÄrigheter Àr ett vanligt begrepp nÀr pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvÄrigheter och detta bekymmer kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Det stÀller krav pÄ skolan att upptÀcka, identifiera och förstÄ dessa elevers svÄrigheter, dÀr kunskap och synsÀtt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter. För att ge eleven de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande och utveckling krÀvs att skolan uppmÀrksammar elevens svÄrigheter i ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Det blir dÀrmed viktigt att lÀrare, inte minst i de tidigare skolÄren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever med koncentrationssvÄrigheter.

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ vad mindfulness Àr, vad det kommer ifrÄn och vart det Àr pÄ vÀg. Det kan finnas ett behov av att förstÄ mer om mindfulness, dels för de som arbetar med det, dels för de som i framtiden kommer att stöta pÄ mindfulness, dÄ inte minst socionomer. Uppsatsen frÄgar vad som ligger bakom mindfulness, hur en viss aspekt av buddhistisk meditation nu i vÄr tid har fÄtt ett sÄdant genomslag? Vad det Àr rent konkret, gÄr det att definiera? Vilka mÀnniskor kan ha behov av mindfulness, förutom de som redan Àr behjÀlpta? Vad blir de nya riktningarna för mindfulness, kanske mer in i socialt arbete?Texterna om mindfulness som Àr analyserade Àr hÀmtade ifrÄn olika kÀllor för att fÄ en bred överblick av fenomenet. Förutom ren mindfulnesslitteratur Àven litteratur om buddhistisk meditation med mindfulness som fokus.

Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

In recent years there has been an upsurge in products and activities designed for infants, what is known as baby culture. The essay is a discourse analysis covering the part of baby culture which is concerned with infants and books. The essay studies texts from libraries and children?s bookclubs in order to understand what it is they communicate, to whom and the conceivable consequences of the communicated message. One of the main purposes of the study is to determine what view of infants as social and cultural beings it  is that arises from the texts.

The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim.- How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31?- Are there differences in the positional statements between the newspapers?In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.   This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper?s description of human suffering in the third world.   The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.   The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator.

How do the Swedish police get represented in news media and how does that representation differentiate from other media channels where the police have full control over what is said? Through a discourse analysis of news texts and extracts from the police own webpage and Facebook page, we claim that the discourse in newspapers and the discourse on the webpage and Facebook page is pretty much the same, only packaged differently..

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Min uppsats Àr deskriptiv och inriktar sig pÄ frÄgan om hur vetenskaplig socialpsykologisk kunskap anvÀnds för att bekÀmpa motstÄndsgrupper i frÀmmande land. Denna kunskap finns dokumenterad i Joint Publication 3-24 Counterinsurgency Operations 05 October 2009, sammanfattad av Joint Chiefs of Staff (den amerikanska militÀrledningen).Jag har gjort en analys av detta dokument i form av dokumentanalys med inspiration av diskursanalys, och jag lÄtit mig inspireras av Foucault och Fairclough. Dokumentet innehÄller mycket intressant, lÀsvÀrt och tankevÀckande socialpsykologiskt resonemang, som nu mera anses vara en viktig del av den amerikanska militÀrstrategin i lÄgintensiva krig mot motstÄndsgrupper i sÄ kallade frÀmmande lÀnder. Dokumentet har till stora delar analyserats utifrÄn sÄ kallade noder eller huvudbegrepp som anvÀnds i diskursanalys, som exempelvis ledare, motstÄndsgrupp, subgrupp, emotion, kognition och kommunikation, men som ocksÄ har anvÀnts för att binda samman mitt teoriunderlag eller perspektiv.I sammanfattande form vill jag hÀvda att jag har kommit fram till följande slutsatser; En slutsats Àr att militÀren visar hur viktigt de anser att kognition och emotion Àr, och hur intimt det hÀnger samman och Àr avgörande för att besegra en motstÄndsgrupp. En annan slutsats Àr hur kommunikationen pÄverkar ledaren och motstÄndsgruppens förmÄga att fÄ fram sitt budskap och fÄ folkets stöd.