En kalv som får en dålig uppväxt löper större risk för att drabbas av sjukdomar och därför producera mindre mjölk när den blivit ko. Målet med den genomförda studien har varit att genom kvalitativa djupintervjuer med lantbrukare försöka påvisa skillnader i inhysning och skötsel av kalvar på olika gårdar. Den givna mallen för kalvskötsel känner de flesta lantbrukarna till. Med detta arbete skall det klargöras om denna mall följs. Vi ville således undersöka om det finns fler aspekter vad det gäller kalvhälsa än exempelvis miljö, utfodring och byggnader.

Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva.

Den inredda buren är en kompromiss mellan frigående system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utsträckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige är näbbtrimning vanligt förekommande och därmed även större gruppstorlekar. Det är av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillämpas på den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jämfört olika artiklar för att utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek på djurvälfärd och produktionsresultat. Djurvälfärd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrån de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och området är komplext.

A cattle producer that buys calves that are younger than six months to the herd should have a starter stable to prevent infection spreading in the herd. According to the Swedish animal welfare regulation there has to be a starter stable if more than 50 calves that are younger than four months are bought in yearly to the herd. The aim of the study was to improve the knowledge about bovine buildings and management of starter stables to obtain optimal weight gain and health of the calves. The hypothesis 1) The younger the calves are when purchased, the higher the calf mortality and 2) Purchasing calves from a high number of herds involves a higher risk of calf health problems and calf mortality were tested in the study. The objective of the study was to give advices by way of presenting ideal solutions of how a starter stable should be constructed and managed. A field study was done during June to September 2008 to collect knowledge and experience from existing starter stables.

Pneumonia is a common disease in calves. There are several causes behind the disease. The main purpose of this litterary study was to estimate what kind of nursing calves with pneumonia could benefit from, especially the evidence-based nursing recommendations for the sick calves. A further purpose was to gain knowledge of different treatments of sick calves and what kind of practical measurements that are most suitable to use in the preventive work. The results in this study shows that there are only suggestions of nursing, rather than some actual evidence-based actions. The most important nursing actions is to isolate the calves with dyspnea, prevent or treatment of hypothermia, potential dehydration and malnutrition. It is also important to make sure to place the calf on soft and dry bedding.

A sample of milk inoculated with S. aureus was treated with penicillin, and Antipen (a new commercial product containing penicillinase) was added. To another sample with S. aureus and penicillin, formic acid to pH 5 was added, and to yet another sample, a combination of formic acid and Antipen was added. Controls with no penicillin were treated in the same way.

Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen.

Kryptosporidier är globalt förekommande protozoer med förmåga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat värddjur. I dagsläget känner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet är zoonotiska. Människor drabbas främst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som är vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan djur och människor, men mer sällan, är t.ex.

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Bovin neonatal pancytopeni (BNP) är en ny sjukdom som rapporterades första gången 2007. Sjukdomen yttrar sig som en kraftigt ökad blödningstendens hos kalvar yngre än en månad och leder oftast till döden hos de drabbade djuren. Karaktäristiskt för sjukdomen är perifer trombocytopeni och leukocytopeni tillsammans med benmärgsaplasi. Bakgrunden till sjukdomen tros vara vaccination av modern med ett speciellt inaktiverat vaccin mot bovin virusdiarré virus. Restantigen från vaccinproduktionen inducerar antikroppsbildning hos kon och dessa antikroppar förs senare över till kalven via råmjölken och orsakar immunmedierad destruktion av olika celler i blodet och benmärgen.

Separation av ko och kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och kalv skiljs åt i samband med kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och kalv.

Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren.

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

I Sverige är den genomsnittliga inkalvningsåldern 28-29 månader. Trots att rådgivningen rekommenderat en sänkning de senaste 20 åren så har nästan ingenting hänt. Inkalvningsåldern beror på tillväxten och ett välutvecklat land som Sverige borde inte ha några problem med att ha bra tillväxt. Ändå ser det ut som det gör och i dagens läge där branschen är hårt ekonomiskt pressad är det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, har räknat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/kviga för varje månad inkalvningsåldern fördröjs, räknat utifrån en optimal inkalvningsålder på 24 månader. I den här undersökningen är målet att ta reda på om det finns något samband mellan inkalvningsålder, utslagsålder och utslagsorsak.

Today?s housing system for laying hens has limitations for the hens natural behavior. Despite the current law of prevention of cruelty to animals, this might implicate health problems for the hens. This degree project is aiming to improve the situation for laying hens in cage-systems. The aim with our project is to bring forward a draft of a cage that improves the welfare of laying hens.