Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Detta är slutreflektionen över ett kandidatarbete gjort av Karl Tannergård och Per Thulin. Arbetet har gått ut på att skapa en prototyp av en barnspel baserat på Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Spöket Laban och hans familj. Spelet är tvådimensionellt och vänder sig till barn i åldern fyra till sju år. Det är skrivet i programmeringsspråket Python och använder multimediabiblioteket pygame. Utvecklingen har skett i samarbete med animationsstudion PennFilm AB..

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin?s autobiography.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Detta är slutreflektionen över ett kandidatarbete gjort av Karl Tannergård och Per Thulin. Arbetet har gått ut på att skapa en prototyp av en barnspel baserat på Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Spöket Laban och hans familj. Spelet är tvådimensionellt och vänder sig till barn i åldern fyra till sju år. Det är skrivet i programmeringsspråket Python och använder multimediabiblioteket pygame. Utvecklingen har skett i samarbete med animationsstudion PennFilm AB..

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Bokens paratexter skapar läsarens första intryck och förväntan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges också didaktisk inspiration till litteraturläsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom åsikter om hur ett verk bör inledas.De verk som analyseras är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Främlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt.Gemensamt för verken är att de väcker olika sorters frågor hos läsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgår med olika tydlighet..

A paranoid and shameful reading of Inger Christensens novel Azorno.The contagious feelings of paranoia and shame played a vital part in my first reading of the novel Azorno, written by the Danish poet Inger Christensen. In this essay, I?m letting those emotions direct the ?understanding? and analysis of the novel. In earlier research the focus has been to comprehend what the novel ?really is about?, and even though it has been mentioned that the form probably is a way to make the reader a visible constructer of  the novel?s ?meaning? the understanding has never been created by the affects that occurs during the reading.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos allmänheten ökat, har fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Bokens paratexter skapar läsarens första intryck och förväntan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges också didaktisk inspiration till litteraturläsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom åsikter om hur ett verk bör inledas. De verk som analyseras är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Främlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt. Gemensamt för verken är att de väcker olika sorters frågor hos läsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgår med olika tydlighet..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket.