Sök:

Sökresultat:

1055 Uppsatser om Ingćende av avtal - Sida 9 av 71

Battle of forms : vilken Àr den lÀmpligaste lösningen för avtalsparterna?

Kollisionen mellan tvÄ standardavtal benÀmns battle of forms och frÄgan blir om det finns ett avtal mellan parterna och vilka villkor som ska reglera parternas förpliktelser. De faktorer som anses vara av vikt Àr att lösningen bör vara förutsÀgbar, den ska innebÀra att parterna har en fortsatt avtalsrelation till varandra, den bör lösa tvisten snabbt och effektivt samt att den bör ta hÀnsyn till parternas egna krav och önskemÄl. Den svenska avtalslagens regler om oren accept innebÀr ett avtalslöst tillstÄnd mellan parterna och den svarar inte pÄ vilka villkor som ska reglera avtalet. The last shot enligt art. 19 CISG innebÀr att det sist översÀnda standardavtalet bli gÀllande pÄ avtalet.

MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Tillit och tid : En kvantitativ studie om en medarbetares tillit till sin ledare

Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krÀvs dÀrför mÄnga aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna mÄste underhÄllas över tid. Syftet med denna studie var dÀrför att analysera hur fastighetsmÀklares tillit till ledaren förÀndras över tid nÀr den utsÀtts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom anvÀndandet av enkÀter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvÀrdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förÀndrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell pÄverka pÄ tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 Ärs anstÀllning för att sedan succesivt öka.

Kontraheringsplikt : juridiska förutsÀttningar för kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Barns identitetsskapande : - en intervjustudie om pedagoger och förÀldrars uppfattningar

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

LÀrares arbetstid och arbetsbelastning En studie av hur lÀrare hanterar sin arbetstid

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt fÄ reda pÄ hur nÄgra lÀrare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet Àr lÀrares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har nÄgra lÀrares syn pÄ sin arbetssituation jÀmförts med intentionerna i lÀrarnas fackliga avtal. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehÄller arbetet forskning och erfarenheter som rör lÀrares arbetssituation.

Avtal om produktutveckling och design - en rÀttslig studie av SGECC Design- och uppdragsavtalet i svensk rÀtt

AvtalsrÀtten innehÄller en kÀrna av lagar, regler och principer av gammal hÀvd. Dessa rÀttsliga normer Àr produkten av traditionella avtalsformer. MÄnga praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag stÄr oreglerade i svensk rÀtt. Det Àr emellertid inte detsamma som att sÀga att svensk rÀtt inte har förmÄga att hantera ocksÄ sÄdana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrÀtten, genom lagstiftning, rÀttspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rÀtt flexibla redskap att tillÀmpa i olika typer av frÄgor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget betrÀffande de typer av immateriella uppdrag som nÀrmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Den svenska fÀrjesjöfartens framtid : En kartlÀggning av svensk fÀrjesjöfarts konkurrensvillkor och svenska sjöbefÀls framtid inom fÀrjenÀringen

En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

Patienters perspektiv pÄ delaktighet i vÄrden

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Joint Ventures och Internationell PrivatrÀtt

Ett joint venture Àr ett avtal om samverkan mellan tvÄ eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nÀmligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures Àr att de alla bygger pÄ ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture Àr ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat pÄ ett joint venture-avtal), medan de andra tvÄ formerna utöver joint venture-avtalet Àven bildar en form av bolag. I samtliga rÀttsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, nÄgon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rÀttsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingÄtts över landsgrÀnser och en tvist uppstÄr, gÀller det att veta vilket lands lag som skall tillÀmpas pÄ tvisten.

UnderhÄll av smÄhus utlagt pÄ totalentreprenad : Finns det en efterfrÄgan?

Vi har undersökt om det finns en marknad för ett underhÄllsavtal för smÄhusÀgare. VÄr idé Àr att villaÀgare ska kunna teckna ett avtal med ett företag som i sin tur förhandlar med ett eller flera underhÄllsföretag. Huset besiktigas sedan och det görs upp en underhÄllsplan, med de ÄtgÀrder som villaÀgaren önskar ska ingÄ. VillaÀgaren kommer sedan att betala in en viss summa pengar enligt avtal varje mÄnad till företaget, som ser till att underhÄllet sköts. MÄnadskostnaden Àr beroende av bÄde vilka underhÄllsÄtgÀrder som ingÄr och husets standard vid tecknandet av avtalet.För att undersöka om det finns en marknad har vi intervjuat fem villaÀgare och tvÄ underhÄllsföretag.

P?verkar intag av ?gg niv?er av trimetylamin-N-oxid i blodet? En systematisk ?versikt

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Formell eller informell kompetens.

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Vem fÄr tala i staden? : en undersökning av reklam i Göteborg och hur den hanteras i det offentliga rummet

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invĂ„narnas rĂ€tt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man frĂ„n stadens sida ser och reglerar frĂ„gan vill jag konkretisera Ă€mnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sĂ€tta in mina frĂ„gestĂ€llningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal frĂ„n de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig pĂ„ att förse stĂ€der med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, vĂ€derskydd till busshĂ„llplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplĂ„telse avdelning fĂ„tt ta del av sĂ„ att jag i nĂ€rmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frĂ„gestĂ€llningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstĂ„nd, vad som Ă€r tillĂ„tet, demokratisk hĂ€nsynstaganden och vad som kan regleras frĂ„n stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nĂ„ en sĂ€rstĂ€llning dĂ€r de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bĂ€ttre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet Ă€r ocksĂ„ beaktat frĂ„n stadens sida och dĂ„ framför allt utifrĂ„n ett arkitektoniskt kulturmiljöhĂ€nseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmĂ€nheten kĂ€nner sig vĂ€lkomnad och trygg i. I frĂ„ga om demokratiska yttringar sĂ„ har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer pĂ„ en icke kommersiell marknad.

Integrationsklausulen i svensk rÀtt. En analys av dess tolkning och rÀttsverkan.

Denna uppsats behandlar rÀttsverkan av integrationsklausuler i svenska kommersiella avtal. Integrationsklausuler Àr avtalsvillkor som förklarar att det skriftliga avtalet Àr parternas slutliga och fullstÀndiga uppgörelse. Syftet med dem Àr att visa att parterna bara anser sig bundna av innehÄllet i det skriftliga avtalet och att uttalanden och tidigare överenskommelser som gjorts under förhandlingarna ersÀtts av detta. I angloamerikansk rÀtt fÄr detta effekten att bevisning om vad som hÀnt före avtalet inte tillÄts för att Àndra, motsÀga eller utfylla det skriftliga avtalet. Detta följer av vad som brukar kallas ?the parol evidence rule.?Integrationsklausuler anvÀnds frekvent i amerikanska och engelska avtal och anvÀnds allt oftare Àven i Sverige.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->