Sökresultat:
1055 Uppsatser om Ingćende av avtal - Sida 1 av 71
KomplementÀra behandlingsmetoder mot illamÄende
Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.
Kundens nytta av Scanias Grönt Kort-avtal : Leder Grönt Kort-avtal till fÀrre besiktningsanmÀrkningar och förbÀttrade kundrelationer för Scania?
Denna rapport Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen undersöker, med data frÄn drygt 16 000 lastbilar, om Scanias Grönt Kort-avtal minskar risken att fÄ förelÀggande vid besiktning. UtifrÄn dessa data undersöks Àven vilken typ av bilar som har Grönt Kort-avtal. Regressionsanalys görs med hjÀlp av logitmodeller. Resultatet tyder pÄ att Grönt Kort-avtalet minskar risken för förelÀggande.
UnderÄrigas rÀttshandlingsförmÄga
Denna uppsats behandlar underÄrigas möjligheter att ingÄ avtal, konsekvenserna av att de ingÄtt avtal samt vad som gÀller för företag som marknadsför sig mot underÄriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frÄgor. Enligt förÀldrabalken 9:1 Àr personer under 18 Är omyndiga och saknar full rÀttshandlingsförmÄga. Omyndigas begrÀnsade rÀttshandlingsförmÄga kan utökas genom samtycke frÄn förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingÄ avtal utan förmyndarens nÀrvaro.
Internetdistribution ? passiv ÄterförsÀljning? : Analys av hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal ? EU-domstolens avgörande i Pierre Fabre och kommissionens riktlinjer för vertikala avtal
Uppsatsen analyserar hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i MÄl C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal Äsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens FunktionssÀtt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillÀmpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt pÄ grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala BegrÀnsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger pÄ att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen Àr vÀlavvÀgd och hur reglerna bemöter de utmaningar som InternetförsÀljning medför..
N?rst?endes upplevelse av delaktighet i v?rden till patienter med pankreascancer
Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till
sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av
n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den
n?rst?ende som en del av partnerskapet.
N?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet
Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ
v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och
n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en
personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i
hemmet.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av
sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet.
Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design.
Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod
av kvalitativa studier.
Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n
denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav
n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet.
Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker
v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och
ett holistiskt f?rh?llningss?tt..
EU:s befogenhet att ingÄ bilaterala avtal med icke unionsmedlemmar : SÀrskilt avseende avtal med Schweiz
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.
Att arbeta under andra Àn svenska avtal : En kvalitativ undersökning om hur blivande sjöbefÀls instÀllning till att arbeta under utlÀndska avtal pÄverkas av vissa ekonomiska aspekter.
Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefÀls instÀllning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utlÀndskt nettolöneavtal pÄverkades av hur resultatet av sjukersÀttning pensionsförmÄner och förÀldrapenning blir vid respektive avtal.Bakgrundsinformation samlades in frÄn om de olika avtalen och dÀrefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefÀl som delgavs informationen och sedan fick svara pÄ hur deras instÀllning pÄverkades.UtmÀrkande resultat Àr att den bÀsta ekonomiska förmÄnen pÄverkar instÀllningen mest positivt. SjukersÀttning och pension pÄverkade instÀllningen mest eftersom det kan bli aktuellt nÀr som helst (sjukersÀttning) och rör sig om stora belopp lÄngt fram i tiden (pension). FörÀldraförsÀkringen pÄverkade instÀllningen mindre eftersom det Àr lÀttare att planera för och gÀller en begrÀnsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att fÄ bestÀmma sjÀlv över om och hur pensionsförsÀkringen Àr uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta..
Existentiella upplevelser hos nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd : En litteraturstudie
Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
SammanflÀtade avtaloch avtalstolkning : - Kredit, sÀkerhetsbilaga och avtal upprÀttade i samband med sÀkerhetsöverlÄtelse av byggnad pÄ ofri grund
Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa Àr krediten, sÀkerhetsbilagan, avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀnnande av överlÄtelsen av arrenderÀtten. Det Àr dock oklart hur dessa förhÄller sig till varandra dÄ de verkar för olika saker trots att de Àr upprÀttade i ett nÀra funktionellt och tidsmÀssigt sam-band. Syftets första del Àr att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflÀtning eller om de ska bedömas isole-rade frÄn varandra dÄ varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. SammanflÀtningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av sÀkerhetsöverlÄtelse, överlÄtelseavtal samt godkÀn-nande av överlÄtelsen av arrenderÀtten? ansÄgs vara sÄ stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade frÄn varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.
SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende
Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r
samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och
olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och
personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.
Tolkning av individuella avtal och försÀkringsavtal : - Finns det nÄgon skillnad?
Att företag skyddar sin verksamhet med hjÀlp av olika försÀkringslösningar Àr idag vanligt. Syftet med försÀkringen Àr att inbringa en trygghet för försÀkringstagaren mot oönskade hÀndelser. Följden blir att försÀkringen Àr viktig ur ett socialt och samhÀllsekonomiskt perspektiv, sÀrskilt dÄ en intrÀffad skada kan innebÀra stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall dÀr försÀkringstagaren nekas ersÀttning. Anledningen kan vara att försÀkringsgivaren tolkar försÀkringsavtalet till försÀkringstagarens nackdel.
Standardavtal : Utredning av behovet av standardavtal för mindre aktiebolag
De lagar som i Sverige reglerar avtal Àr till stor del dispositiva. Detta innebÀr att parterna sjÀlva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehÄlla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande anvÀnder sig mÄnga bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som nÀrmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag anvÀnds vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar Àr det den svagare parten som mÄste förhÄlla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgÄ frÄn motpartens avtal i jÀmfört med att utgÄ frÄn det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den pÄverkan valet av avtal har ger olika stor pÄverkan beroende pÄ vad som efterstrÀvas.
Presumerat samtycke : Ăr det möjligt att presumera förmyndares samtycke nĂ€r avtal ingĂ„s av underĂ„rig pĂ„ internet?
En person under 18 Är klassificeras som underÄrig och saknar rÀttshandlingsförmÄga. För att en underÄrig ska kunna ingÄ avtal krÀvs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebÀr att förmyndaren ger den underÄriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underÄrige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN Àr av uppfattningen att den underÄriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke nÀr avtal ingÄs av underÄrig pÄ Internet.