Sök:

Sökresultat:

818 Uppsatser om Informera och modellera - Sida 53 av 55

Reintroduction of the noble crayfish in the lake Bornsjön

Flodkräftan är en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkräftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av kräftpest. Flodkräftan är klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. Kräftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk kräftart i Italien 1860. I dagsläget sprids kräftpest genom illegala utsättningar av den nordamerikanska signalkräftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet.

PPM : "Jag vet typ ingenting tragiskt men sant"

Det reformerade pensionssystemet som infördes på 90-talet består av tre delar; den allmänna pensionen, tjänstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av individens inkomst varje år. 2,5 procent av dessa går till premiepensionen där individen själv väljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att välja mellan i systemet. Om individen inte själv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden. Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen är lågt.

Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i sina studier

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Ställtidsreducering i robotcell för ökad tillgänglighet

Fjärrvärme täcker i dagsläget cirka 56 procent av energibehovet för uppvärmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förväntas minska i och med ökade energieffektiviseringsåtgärder och installationer av alternativa värmekällor. Det har blivit allt vanligare att både fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar på att minska mängden inköpt energi och ett sätt att göra detta på är att installera frånluftsvärmepumpar som ett komplement till fastighetens primära uppvärmningssystem. Det kommunalägda bostadsbolaget AB Stångåstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus där FTX-system av flera anledningar inte är möjligt att installera. Installationen är aktuell i fastigheter som i dagsläget har frånluftsventilation och självdrag samt är högre än tre våningar.Installationen kommer att påverka den lokala fjärrvärmeleverantören Tekniska verken AB och då även de är kommunalägda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frånluftsvärmepumparna kommer att ha på de båda företagen samt på kommunen i stort.

Att genomgå hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskinen : kognitiva effekter

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer.

Omval på gymnasiet

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning.

Forskningskommunikation i praktiken : Landstinget i Jönköpings län och den tredje uppgiften

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats.

Resurseffektiv energieffektivisering av flerbostadshus : Frånluftsvärmepumpar i kombination med fjärrvärme

Fjärrvärme täcker i dagsläget cirka 56 procent av energibehovet för uppvärmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förväntas minska i och med ökade energieffektiviseringsåtgärder och installationer av alternativa värmekällor. Det har blivit allt vanligare att både fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar på att minska mängden inköpt energi och ett sätt att göra detta på är att installera frånluftsvärmepumpar som ett komplement till fastighetens primära uppvärmningssystem. Det kommunalägda bostadsbolaget AB Stångåstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus där FTX-system av flera anledningar inte är möjligt att installera. Installationen är aktuell i fastigheter som i dagsläget har frånluftsventilation och självdrag samt är högre än tre våningar.Installationen kommer att påverka den lokala fjärrvärmeleverantören Tekniska verken AB och då även de är kommunalägda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frånluftsvärmepumparna kommer att ha på de båda företagen samt på kommunen i stort.

Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ?baugemeinschaft?, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering.

Validering : Ett sätt att synliggöra informell kunskap

Studien visar på hur informell kunskap blir synliggjord genom användandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhällsutveckling ställs det höga krav på moderna, flexibla metoder för det livslånga, livsvida lärandet. Detta kräver att utbildningsanordnare är uppdaterade och förändringsbenägna i sitt ledarskap. Det är också viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som händer och sker i världen. För att kunna uppfylla dessa krav har det krävt förändringar i nationella styrdokument.

Designstudenters informationsanvändning och informationsbehov : en utforskande intervjustudie av MA-studenters arbete i projekt vid Umeå designhögskola

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Hur bodde din banan? : En kvalitativ studie om konsumenters attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö

Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

Samverkan mellan socialtjänst och skola

I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten. Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna.

Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande städer och deras initiala tankar och agerande

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv.

Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande städer och deras initiala tankar och agerande

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv.

<- Föregående sida 53 Nästa sida ->