Sök:

Sökresultat:

818 Uppsatser om Informera och modellera - Sida 32 av 55

Känner vi igen dem när vi ser dem? En litteraturstudie om symtom vid hjärtinfarkt, ur ett omvårdnadsperspektiv

Akut hjärt-kärlsjukdom orsakar mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. Många patienter med akut hjärtinfarkt uppvisar inte de klassiska symtom som vanligtvis förknippas med sjukdomen utan har en mer atypisk symtombild. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vikten av god kunskap och kännedom om den varierande symtombild som kan förekomma vid hjärtinfarkt, sett ur ett omvårdnadsperspektiv. I metoden har 23 vetenskapliga artiklar bearbetats. Resultatet visade att förekomst av atypiska symtom var vanligare hos kvinnor, äldre och diabetiker.

Barns upplevelse av att leva med en förälder

Varje år diagnostiseras ungefär 50 000 svenskar för cancer, varav många är föräldrar till barn som är under 18 år. I samband med förälderns diagnos förändras hela tillvaron för barnen och ofta upplever de förälderns sjukdom som något ont och obehagligt. Som allmänsjuksköterskor vårdar vi föräldrarna och möter även deras barn inom sjukvården. För att kunna förstå barnens situation och möta deras behov behöver vi få en inblick i hur barnen upplever att leva med en förälder som fått diagnosen cancer. Det har forskats en del inom området sedan mitten av 80-talet.

Att vara kroniskt beroende av urinkatetrisering

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet.

Fysisk aktivitet på recept ? Hur sjuksköterskan kan arbeta för att öka följsamheten

Fysisk aktivitet på recept har uppmärksammats mer och mer under senare år i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sätt att implementera det på utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det är en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvärdera i någon större utsträckning. För att få följsamhet till fysisk aktivitet på recept krävs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept fungerar och på vilket sätt jag som sjuksköterska kan använda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Patientens upplevelser av stöd från sjuksköterskan

Bakgrund: Årligen drabbas 45 000 individer i Sverige av cancer. Sjuksköterskan möter dessa individer i deras dagliga arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan vet hur hon på bästa sätt kan ge dem stöd. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som patienter med cancer anser vara viktiga i stödet från sjuksköterskan.

Motivera, informera och förändra - En studie om lärande om hållbar konsumtion

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

Flaskmatning och andra faktorer som påverkar mellanörats miljö hos barn : -Stödjande hälsoundervisning till närstående

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) är den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet får SOM leder det till hörselnedsättning som kan påverka språklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan påverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har också betydelse för utvecklandet av SOM.

Kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt

Insjuknandet i hjärtinfarkt kommer ofta plötsligt och utan förvarning. Många som drabbas är friska sedan tidigare och insjuknandet innebär en förändrad livssituation för de drabbade. För kvinnor som drabbas av hjärtin- farkt är symtombilden ofta mer diffus än männens. Det medför svårigheter för kvinnorna att inse att de är sjuka och i behov av vård, vilket bidrar till att de söker vård senare än männen. Den försenade vården och behandlingen kan medföra sämre prognos för kvinnornas hjärtsjukdom.

Barnmorskans upplevelse av att möta den gravida kvinnan med obesitas

Obesitas är idag ett stort hot mot folkhälsan och förekommer i alla åldersgrupper. Som en följd av detta skrivs fler kvinnor med obesitas in på Mödrahälsovården än tidigare. Detta resulterar i att barnmorskan allt oftare vårdar gravida kvinnor med obesitas. De medicinska riskerna som föreligger för en kvinna med obesitas är identifierade, men kring barnmorskans upplevelser av detta bemötande finns endast begränsade studier. Syftet med denna studie var därför att undersöka barnmorskans upplevelser av att möta den gravida kvinnan med obesitas, det vill säga ett Body Mass Index >30.

Ett försvagat kollektiv? : Lokala ordförandens erfarenheter av en lägre facklig organisationsgrad

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Riskkommunikation i kundrelationen - att skrämma eller informera?

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården: en kvalitativ studie

Barn och skolungdomar mår allt sämre. Vanliga hälsoproblem för barn i skolåldern är motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan är nyckelmiljöer för hälsofrämjande åtgärder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn är att informera och utbilda, skapa yttre förutsättningar för det enskilda barnet, en god lärandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården.

Vill du ha en broschyr? Om informationsflödet angående LSS

Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

Patienters upplevelser av informationsutbytet. En intervjustudie på en ortopedisk vårdavdelning.

Bakgrund: Preoperativ information gör att patienter kan känna sig mindre oroliga både inför operationen men även inför hemgången. 2010 gjordes en nationell patientenkät i Sverige, 10 000 av patienterna på ett sjukhus i södra Sverige svarade på denna. Då sjukhusets ortopediska klinik fick ett lägre resultat än riksgenomsnittet angående information och delaktighet, efterfrågade områdeschefen i samband med detta en studie om patienters upplevelse av delaktighet och/eller information. Syfte: Att undersöka inneliggande patienters upplevelser och erfarenheter av informationsutbytet på en ortopedisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativa intervjuer som genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide, innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Att främja skolnärvaro : Elever- och föräldrars upplevelser av skolans arbete med skolfrånvaro

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

<- Föregående sida 32 Nästa sida ->