Sökresultat:
4633 Uppsatser om Informellt socialt stöd - Sida 24 av 309
Socialt Samspel i Grupp
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.
Schizofreni och livskvalitet : en litteraturstudie
Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.
Att erhÄlla medlemskap i en arbetsorganisation
Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.
Det sociala intranÀtet ur ett mottagarperspektiv : ? En kvalitativ studie av SkellefteÄ kommuns nya sociala intranÀt
För att en organisation ska fungera mÄste kommunikationen fungera, för mÄnga organisationer och företag har intranÀtet blivit en av de primÀra kommunikation- och informations kanaler. Ett intranÀt stöder frÀmst nedÄtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen gÄr framÄt och nya höjder nÄs för vad som Àr tekniskt möjligt att göra. SkellefteÄ kommun Àr en organisation som valt att förnya sitt intranÀt och skapa ett nytt socialt intranÀt, det sociala intranÀtet skiljer sig frÄn sin föregÄngare genom att det inte enbart bestÄr av statisk information utan det Àr kommunikativt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning anstÀllda inom SkellefteÄ kommun har om organisationens nya sociala intranÀt samt hur de anvÀnder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.
Arbetsmotivation och sammanhÄllning : -En studie om motivationsfaktorer och uppfattad sammanhÄllning bland personal inom serviceyrken.
Syftet med studien var att fÄ kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som Àr viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhÄllningen inom mÄlgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhÄllning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar pÄ dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 mÀn och 50 kvinnor, i Äldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr baserat pÄ QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).
Socialt ansvar i ett globalt perspektiv - en studie av fyra företag
Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.
Studenters förhÄllande till stress och fritidsaktiviteter
Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.
Intellektuellt kapital: en kvalitativ studie om hur tre banker arbetar med och redovisar det intellektuella kapitalet
Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.
Professionell gestaltning och socialt arbete : "Det skulle vara fantastiskt att kunna anvÀnda sig av konstnÀrligt uttryck i arbetet med klienten"
Studien har som syfte att öka kunskapen och förstÄelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förÀndringsarbete. I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod dÄ jag intervjuar tre skÄdespelare frÄn en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrÄn den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna Àr positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen anvÀnder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjÀlp av dessa metoder.
ADJUSTING TO A LIFE WITH AN INTESTINAL STOMA
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur livet förÀndras hos patienter som fÄtt genomgÄ en stomioperation. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades under de tre huvudrubrikerna sexualitet, psykologiskt samt socialt. Resultatet visade att patienter med stomi har stort behov av information och stöd frÄn nÀrstÄende. Den egna kroppsbilden pÄverkas mycket visade mÄnga studier.
Att implementera ett internt socialt nÀtverk : En anpassning för en mindre organisation
Under de senaste Ären har anvÀndningen av interna sociala nÀtverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade anvÀndningen av publika sociala nÀtverk (sÄ som Facebook eller Twitter) pÄ arbetstid, dÄ detta tenderar att sÀnka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anstÀllda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna vÀggar och fokuserar mer pÄ att frÀmja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och fÄ det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis anvÀnds ISN inom större företag för att frÀmst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat pÄ genomförda metoder) skrÀddarsy ett grÀnssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.
AnstÀllningsbarhet : Om individers förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens behov
FörÀndringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det Àr större krav pÄ individen att vara anstÀllningsbar. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för hur individer som Àr eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anstÀllningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmÄgan att fÄ ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anstÀllningsbarhet har förskjutits frÄn att vara samhÀllets ansvar till att lÀggas pÄ individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nÀtverk har fÄtt en större betydelse dÄ allt fler tjÀnster tillsÀtts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod dÀr jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin.
Corporate Social Responsibility inom finansbranschen
Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar Àr frÄgor som allmÀnheten allt mer stÀller som krav pÄ företagen. Enligt undersökningar sÄ visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrÄgor skadar allmÀnhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt sÄ visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill Àven undersöka hur aktörer inom finansbranschen gÄr tillvÀga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hÄllbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig pÄ respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som stÀlls pÄ företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det Àr genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och vÀrderingar.
Perspektiv pÄ socialt samspel i tidskrifter för lÀrare : En textanalytisk jÀmförelse mellan tre tidskrifter med olika pedagogisk profil
I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.
LÀgg pÄ ett kol eller brinn ut! : En studie kring eldsjÀlar och socialt stöd
Det finns de individer som pÄ grund av deras uthÄllighet och engagemang beskrivs som eldsjÀlar. De uppmÀrksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstÄr som nödvÀndiga för arbetets innovativa progression. EldsjÀlarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare Är uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjÀlar klarar inte av den lÄngvariga stressen utan brÀnner ut sig.