Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:29.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ledare i mikroföretag talar om sitt ledarskap samt hurde ser på och hanterar personalfrågor. Vi önskar analysera och diskutera vad somkännetecknar ledarskapet och hanteringen av personalfrågor i de studerade mikroföretagen.Utifrån vår uppdragsgivare Karevas önskemål vill vi också undersöka vilket behov av stöd detfinns bland ledarna vad gäller hanteringen av personalfrågor.Tidigare forskning/teoriPersson et al (1997) ger en överblick av småföretagsforskningen i Sverige samt dess relevansför tillväxt och sysselsättning. Hård af Segerstad (2000) undersöker ledares föreställningarkring att leda småföretag och om det finns några övergripande mönster. Ylienpää et al (2006)har samlat de främsta småföretagsforskarna i Sverige och belyser ledning i småföretag ur ettflertal perspektiv. Vi har även inspirerats av Wigren (2003) som använder berättelsen somverktyg för att analysera skapandet av Gnosjöandan.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

In a work environment where employees can be thrown into all sorts of situations and where anything can happen, it requires that they have good knowledge about what they do and constantly strive to improve their skills. The purpose of this paper is to study how professional police officers perceive learning in their work. Essay authors would like to find out how the police officers experience their formal learning, informal learning and police education. This is by research what the police officers learn through various forms of education and what they learn by practicing their profession. Previous research dealing with the subject and relevant theories are discussed and processed.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet påverkar och påverkas vid entillämpning av ISO 14001, samt hur tillämpningen av standarden är utformad påstudiens företag. Analysen har genomförts med hjälp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk homogenisering mellan olika företag, inomsamhällsplaneringsbranschen som vårt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi även enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istället förtydliga krav ökar chansen för att behålla certifieringen. Till sists kom vi också framtill att ledarskapets svårighet att kommunicera aktörernas rätt att översätta ISO 14001i sin praktik, beror på att ISO 9001 och ISO 14001 hos vårt fallföretag är utformatsom ett gemensamt system.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärare resonerar kring vad som påverkar elevers och lärares motivation och om det finns några likheter mellan det som lärarna uttrycker betydelsefullt på elevnivå och lärarnivå. Arbetet försöker också söka svar på vad lärarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i så fall på vilka sätt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lärande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus på kollegialt lärande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien är en ett kvalitativt arbete och bygger på fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lärare på olika enheter.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.