Uppsatsen syftar till att genom en kartläggning analysera publiceringsfrekvensen som skett inom forskningsfältet i ämnet transformativt ledarskap mellan årsspannet 1990 till 2013. Kartläggningen har skett genom en bibliometrisk sökning via databasen Scopus och sedan behandlats genom mjukvaruprogrammet Bibexcel. Utvecklingskurvan med dess nedgång och fall har varit det centrala i den här uppsatsen, detta för att alstra kunskap som visar den roll transformativt ledarskap har inom forskningsfältet ledarskap. Resultaten visar att USA, Kanada, Kina, Storbritannien och Australien är de länder där publiceringsfrekvensen under åren 1990 ? 2013 varit som störst.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

I massmedia kan man ofta läsa att klasserna i skolan är stökiga och att eleverna med anledning av detta får för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna är stökiga skulle kunna vara att lärarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist på ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda på hur lärare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lärarna får mer utbildning i ledarskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra högstadielärare med olika teoretiska ämnesinriktningar i frågor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen, de upplevde sig själva som bra ledare och såg det som viktigt att utveckla sig själva.

Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Syftet med denna studie har varit att titta på hur lärarens ledarskap påverkar elevernas lärandeprocess i klassrumsmiljön där vi lagt speciellt fokus på självförtroende. Utifrån detta syfte har vi tittat på litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt självförtroende. Vi har även tittat på det sociokulturella lärandeperspektivet där vi redogjort för olika infallsvinklar på begreppet sociokulturellt lärande. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fyra intervjuer med lärare, fyra observationer av de intervjuade lärarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i årskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjälp av dessa undersökningsformer har vi fått fram information kring hur olika former av ledarskap påverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjälper till att utveckla elevernas självförtroende i positiv bemärkelse.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Bakgrund: På grund av omorganisationer och större personalgrupper inom vården kommer det behövas bättre struktur för ledarskap i framtiden. Studien syfte var att undersöka hur första linjens chefssjuksköterskor på ett akutsjukhus i Sverige upplever sin arbetssituation vid delat ledarskap.Metod: För att få en djupare förståelse av chefssjuksköterskornas upplevelse av sin arbetssituation valdes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer från åttachefssjuksköterskor.Resultat: Det var viktigt att det fanns en balans mellan krav och kontroll samt ett socialt stöd för att chefssjuksköterskorna skulle känna en tillfredsställande arbetssituation. Det fanns både vinster och risker med att vara två. Förhoppningen var att ett plus ett skulle bli tre men risken var att ett plus ett istället blev ett.Slutsats: Chefssjuksköterskorna upplevde att arbetssituationen var bättre i delat ledarskap än om de skulleha arbetat ensamma.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå kommun.

Karlholm, Anja. Svensson, Jakob.Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hälsofrämjande ledarskap. Attityder, kunskap och förväntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi.

I dagens samhälle uppmärksammas ledare överallt. Den som många dock refererar till är den chef som finns på den egna arbetsplatsen. Syftet med den här studien var att undersöka vad tjänstemän har för upplevelser och attityder till begrepp som ledarskap och hälsa samt relationen däremellan. Vilken sorts ledarskap är att föredra? Hur får man medarbetarna att må bra på arbetsplatsen och prestera bra? Ord som delaktighet, kommunikation, planering, feedback, stöd och relationer till arbetskamrater och chef lyftes fram.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.