Sök:

Sökresultat:

650 Uppsatser om Informella nätverk - Sida 43 av 44

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketrÀning pÄ gym

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

De sÄg mig ocksÄ - En kvalitativ studie om anhörigas upplevelse av stöd efter ett dödsfall

NÀr en person blir svÄr sjuk och avlider Àr det en angelÀgen uppgift för sjukvÄrden att stödja de anhöriga. Inom vissa vÄrdomrÄden har man utarbetat sÀrskilda program för hur detta ska gÄ till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig pÄ att den omvÄrdnad man Àgnar patienter och anhöriga i allmÀnhet, ska rÀcka till Àven i denna situation. Denna uppsats bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ en geriatrisk klinik dÀr man hade lÀmnat en modell för uppföljning av de anhöriga och Ànnu inte byggt upp en ny. AnhörigomhÀndertagandet skiftade dÀrför frÄn fall till fall och jag ville ta reda pÄ om detta slumpmÀssiga stöd rÀckte till. Fick de anhöriga tillrÀckligt stöd av sjukvÄrden eller i sitt nÀtverk? Fanns kanske andra aktörer i samhÀllet som tÀckte eventuella brister i sjukvÄrden? Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ anhörigas upplevelse av att förlora en nÀrstÄende samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

Samverkan mellan socialtjÀnst och skola

I den hÀr uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjÀnst och skola. Mina huvudfrÄgor har varit att undersöka samarbetet mellan de tvÄ organisationerna, samt ta reda pÄ hur detta upplevs av de som Àr yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handlÀggare pÄ socialtjÀnsten. Den hÀr uppsatsen har utgÄtt frÄn fem olika arbetsplatser, men för att fÄ en allmÀn uppfattning om vad som gÀller, eller vad som enligt lag bör rÄda, presenterade jag inledningsvis nÄgra viktiga lagar. Till dem hör anmÀlningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar Àr skyldiga att genast anmÀla till socialtjÀnsten om de fÄr kÀnnedom om nÄgot som kan innebÀra att socialtjÀnsten behöver ingripa. En annan relevant lag Àr Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjÀnst, dÀr den senare har en mycket strÀngare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler frÄn denna.

"Man kan inte förÀndra sig pÄ en dag och en kvÀll. Men man kan leva med varandra, förstÄ varandra och ha kontakt med varandra". En undersökning om hur utrikesfödda kvinnor beskriver möten mellan olika kulturer delaktighet och empowerment pÄ vÀgen till lön

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

De fem stora: en analys av spelplanen för Sveriges rovdjurspolitik

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Om drömmar, hallucinationer och emotioner: Samvarierar emotionellt tillstÄnd dagtid med upplevelser nattetid?

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

"Paddan flyttar in" En fallstudie om hur elever i grundsÀrskolan anvÀnder surfplattan i sitt lÀrande.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

SjÀlvkonstruktionens effekt pÄ positiva ochnegativa emotioner samt livstillfredsstÀllelse

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

En tvÀrsnittsstudie rörande samsjukligheten mellan kronisk smÀrta och social Ängest - hur gemensamma faktorer relaterar till arbetsÄtergÄng

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Ungdomars rÀtt till kunskap och vikten av att förstÄ sitt mÄende: En intervention i form av psykoedukation kring emotioner, stress och sömnsvÄrigheter

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

TvÄ yrken, tvÄ uppdrag : En empirisk studie om kuratorers och diakoners yrkesroller inom den offentliga sjukhusvÄrden

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

Gymnasieelevers berÀttelser om Àmnesintegrerade projekt : Fem Ärs sjÀlvvÀrderande utvÀrdering i ett lÀrararbetslag.

Detta examensarbete Àr ett kvalitetsarbete med utvÀrdering av ett unikt Àmnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och dÀrmed förÀndrat det dagliga, reguljÀra skolarbetet. Genom en berÀttelse fÄr lÀsaren ta del av elevprojektet SpÄr, som resulterade i bland annat konstutstÀllningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med lÀnsmuseet Murberget i HÀrnösand. I berÀttelsen fÄr lÀsaren Àven ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som ocksÄ strÀcker sig över en tidsram av 5 Är.

ÖLIV OCH FASTLANDSTRANSPORTER - En studie i skĂ€rgĂ„rdsbors relation till bilen och dess alternativ

Transporter Àr en vital del av dagens samhÀlle. FörvÀntningarna pÄ hög rörlighet Àr stor och vÄrekonomi och vÄra sociala nÀtverk Àr uppbyggda dÀrefter. Det medför dock Àven mÄnga problem.Dominansen av snabba, motoriserade fordon (frÀmst bilar) skapar tydliga barriÀrer i samhÀllet ochstaden. Allt snabbare transporter möjliggör att samhÀllet breder ut sig över allt större ytor och iförlÀngningen har vi inte tjÀnat sÀrskilt mycket pÄ de snabbare transporterna. Planerare kan arbetaför att göra ett bilfritt liv enkelt.

GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?

Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.

Matematikundervisning med variation ger ökad inspiration

Denna studies avsikt Àr att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhÀllsvetenskapsprogrammet pÄ en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till ÄtgÀrder av identifierade problem. Rektor och matematiklÀrarna pÄ den skola studien genomfördes önskade att nÄgon med utifrÄnperspektiv skulle hjÀlpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de tvÄ obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med pÄ lektioner och försöka identifiera faktorer, nÄgot som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrÄn dem föreslÄ ÄtgÀrder.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->