Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Informella möten - Sida 32 av 40

SlumomrÄden - misÀr eller möjlighet? : att identifiera brister, problem och kvalitéer inom slumomrÄden i lÄginkomstlÀnder.

MÄnga av de lÀnder som idag har en hög andel slumomrÄden styrdes lÀnge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur mÄnga av dessa lÀnders stÀder ser ut idag, etablerades redan dÄ. Den kaotiska urbanisering av stÀder som skett de senaste 50 Ären Àr en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer Àn hÀlften av vÀrldens befolkning i stÀder, och mycket tyder pÄ att den urbaniserade befolkningen kommer att vÀxa. I lÄginkomstlÀnder Àr problemet som störst, dÀr majoriteten av stadens invÄnare bor i sÄ kallade slumomrÄden.

I grÀnslandet mellan gammalt och nytt : En studie som belyser den sociala dynamiken som kan uppstÄ i ett förÀndringsuppdrag

MÄlet med föreliggande studie Àr att belysa den sociala dynamik som kan uppstÄ under ett arbete med organisationsförÀndring, som bÄde kan motarbeta och leda förÀndringen framÄt. För att lyckas uppnÄ syftet och fÄ en större förstÄelse för mÀnniskorna och den atmosfÀr som pÄverkas har undersökningen frÀmst baserats pÄ observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförÀndringen. DÄ medarbetarna har varit studiens mest vÀsentliga kÀlla sÄ har intervjufrÄgor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hÄllts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstÄnd mot organisationsförÀndringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förstÄelse för sociala srukturer, olika normer, sÀtt att kommunicera och maktförhÄllanden inom organisationer.

Lokal samförvaltning av fiske ? hÄllbar lösning eller misslyckad politik?

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Belöning som motivationsdrivare : En jÀmförelse mellan tvÄ banker

PÄ grund av globalisering och ökad konkurrens försöker företag motivera sina anstÀllda att prestera mer och bÀttre med hjÀlp av olika belöningssystem. Chefer kan exempelvis anvÀnda sig av formella och informella belöningar. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tvÄ banker och deras sÀtt att arbeta med dessa tvÄ typer av belöningar för att motivera och engagera sina anstÀllda. Detta för att fÄ en vidare förstÄelse för hur tvÄ olika företag kan arbeta inom detta omrÄde. TvÄ frÄgor anvÀndes som utgÄngspunkt i uppsatsen för att pÄ ett tydligt sÀtt kunna besvara problemstÀllningen.

Matematiska förmÄgor - Vad krÀvs för att elever med autismspektrumtillstÄnd skall utveckla dessa förmÄgor?

Syfte: Syftet med studien Àr att pÄvisa avgörande förutsÀttningar i lÀrmiljön för att elever medautismspektrumtillstÄnd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmÄgor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar; vad en rik lÀrmiljö innebÀr; vilka förmÄgor anses svÄra att utveckla; hur undervisningen organiseras sÄ att förmÄgor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens pÄverkar valet av arbetssÀtt. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt ur etnografisk inspirerad ansats dÀr analysen och slutsatser dras utifrÄn insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lÀrare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Medarbetarskap under arbetsplatstrÀffar

Genom förÀndringar av organisationsstrukturen, dÄ medarbetare idag arbetar i mer sjÀlvstÀndiga grupper och en chef inte Àr stÀndigt nÀrvarande Àr, fungerande medarbetarskap önskvÀrt. Medarbetarskap Àr ett koncept som bestÄr av olika delar sÄsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. ArbetsplatstrÀffar Àr en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att pÄverka sin arbetssituation. FrÄgor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas pÄ arbetsplatstrÀffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatstrÀffar.

Att utöva matematikdidaktik

"Att utöva matematikdidaktik" PÄ senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen Àr entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det rÀcker inte att matematiklÀrarna har kunskap i matematik utan de mÄste ocksÄ kunna förmedla den kunskapen till eleverna sÄ att lusten och intresset för matematik vÀcks och vidmakthÄlls. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka tvÄ fjÀrdeklasslÀrares tillÀmpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgÄr frÄn en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus Àr lagt pÄ begreppet matematikdidaktik.

Samverkan mellan kommun och nÀringsliv : en fallstudie av VÀxtkraft Kinda

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala nÀringslivet utformas utifrÄn teorier kring governance, policynÀtverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrÄn en fallstudie av projektet ?VÀxtkraft och företagarutveckling? som Àr en del av den ekonomiska föreningen VÀxtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mÄl, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna Àr utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mÄl Àven om de till viss del varierar mellan aktörerna.

Formell makt = reell makt? En undersökning om mÀn och kvinnors förutsÀttningar att bedriva politisk verksamhet

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Utrymme för berÀttelser Om hur lÀrande i en reseorganisation kan förstÄs utifrÄn empowerment och storytelling

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.

FörutsÀttningar för individuell kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande. Conditions for individual competence development and a lifelong learning

I dagens ?kunskapssamhÀlle? Àr det viktigt att vara förÀndringsbenÀgen. Om företag vill följa med i den snabbt vÀxande utvecklingen Àr det nödvÀndigt att de mÄste fungera som ?lÀrande organisationer? dÀr anpassning, förÀndring och reflektion Àr dagliga inslag i arbetet. De mÄste se till att det livslÄnga lÀrandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsÀttningar för individuell kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande i företag. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod.

Stöd - vad Àr det? -barn till frihetsberövade berÀttar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande frÄn professionella och sin omgivning. VÄrt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förstÄelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förÀlder. Vi insÄg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta omrÄde dÀr barnens röster finns med. Vi valde dÀrför att ha fokus pÄ deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fÄtt eller saknat. Vi har anvÀnt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

HR-anstÀlldas anvÀndning av socialt kapital i rekryteringsprocesser : En kvalitativ studie av fem HR-anstÀllda inom telekombranschen

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

ICA DE KALLHÄLLSPROJEKTSTYRNINGSMODELL : HUR OCH VARFÖR SKILJER DEN SIG FRÅNPRAKTISK PROJEKTSTYRNING

I dagens affÀrsvÀrld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. PÄ grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ÀndamÄl. PPSutvecklades sent pÄ 1980-talet av Tieto, och idag anvÀnds den modellen pÄ en rad olika företag iSverige. Företagen vÀljer antingen att köpa in konsulteringstjÀnster frÄn Tieto eller sÄ anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.

?Korridorsprogrammet? ? en kvalitativ studie av skolk bland Angeredsgymnasiets elever

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka varför gymnasieelever skolkar, och se hur man kan förstÄ detta utifrÄn de socialpsykologiska begreppen attityder, socialisation och roller. Studien Àr kvalitativ och omfattar tre fokusgrupper med sammanlagt 21 ungdomar som gÄr pÄ Angeredsgymnasiets estetiska program. Vi utgÄr frÄn elevernas egna berÀttelser i vÄrt resultat. De tre huvudsakliga frÄgestÀllningarna som studien grundas pÄ Àr: Hur pÄverkas ungdomarnas skolk av deras syn pÄ gymnasiet? Vilken roll spelar mÀnniskorna i elevernas omgivning för deras skolk? Vilken betydelse har elevernas syn pÄ skolk för deras frÄnvaro?Resultatet av vÄr studie visar att ungdomarna har en positiv attityd till gymnasiet och de anser att det Àr viktigt för deras framtid.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->