Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid på fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem.

Vårdsökande från andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende på traumatiska skador och händelser som många bär med sig från sitt hemland förutom det trauma det innebär att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen är det distriktssköterskan som möter de flesta vårdsökande från andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vårdsökande från andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor från norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal på två korttidsboenden i en närliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena är till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utåtagerande problematik. Det råder en tuff arbetsmiljö där hot och våld förekommer. I studien ställer vi oss frågor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som påverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter från de två korttidsboendena.Resultatet visar på att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som påverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller båda och. Dessa faktorer är ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med människor, struktur och arbetsförhållanden.

Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

Äldreomsorgen är en viktig del av välfärdssystemet och är i fokus för samhällsdebatten. De frågor som är aktuella handlar om vårdkvalitén, tillgång till vård och omsorg, ekonomiska medel samt vård i framtiden med allt det innebär. Arbetsvillkoren inom vården anses vara mer påfrestande än inom andra sektorer av arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vad som är viktigt för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett påfrestande arbete med äldre och huruvida de anställda motiveras av dessa faktorer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse hos anställda inom äldrevården ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-ställelse hos personal inom äldrevården? Finns det skillnader mellan anställda i privat respektive kommunal regi? För att få en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsställelse inom äldrevården valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad på en enkätundersökning.

Denna studie behandlar implementering av lean på en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affärsområdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). Målet med studien är att genom kartläggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvärdera och förbättra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjälpas av detta. Studiens mål är även att analysera hur mätetal kan användas för att mäta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt så är målet att analysera hur ett företags organisationskultur påverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom området genom teoretiska källor och simultant så utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas där flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartläggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, där Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgångspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som påvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget måste vara att se till så att kulturen är mottaglig för implementeringen och den förändring det innebär.

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna människor. Stroke är ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn på den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försämrad balans och talsvårigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet påbörjas redan efter första dygnet på sjukhus och fortsätter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet är det vanligt att vårdtagarens make/maka eller sambo väljer att bli informell vårdgivare.

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser från tidigare forskning visar att heteronormen även kan verka inom svensk och västerländsk vård och omsorg. Syfte med den här studien är att undersöka hur frågor kring HBT och HBT-personer framställs av boendechefer inom särskilt boende för äldre i en medelstor kommun samt undersöka på vilket sätt verksamheten arbetar med dessa frågor. Genom fem semistrukturerade intervjuer på boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika värde. HBT-ämnet framgick dock vara osynligt i äldreverksamheten då ämnet var lågt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig på boendet eller från högre befattningar.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer. Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Oro/ångest är ett vanligt förekommande fenomen, inte sällan kopplat till sjuk-domstillstånd eller den utsatta situation patienten befinner sig i under vårdtiden. Inom vård och omsorg har mjuk massage som icke-farmakologisk metod visat sig ha en rad positiva effekter. Författarna har valt att använda begreppet berörings-massage för att sammanfatta de olika former av mjuk massage som förekommer i litteraturen. Ett behov finns av ökad kunskap och utbildning för att integrera den-na metod i omvårdnadsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/ångest.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.