Syfte Syftet med rapporten är att undersöka hur föreställningen att omsorg är någonting kvinnligt tar sig uttryck bland medarbetarna i hemtjänsten i det direkta arbetet med omsorgstagarna. Syftet är även att försöka förstå den rådande kvinnodominansen inom hemtjänstyrket. Frågeställningar Hur ser föreställningen kring att omsorg är någonting kvinnligt ut bland medarbetare i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur reproduceras och/eller omformas föreställningen omsorg är någonting kvinnligt i det direkta omsorgsarbetet i hemtjänsten?Hur kan den rådande könssegregeringen inom hemtjänstyrket förstås?Metod Vi har använt oss av kvalitativ metod och utfört åtta semistrukturerade djupintervjuer. Våra informanter utgörs av medarbetare inom hemtjänsten och urvalet har gjorts med tanke på att få variation gällande kön, ålder samt erfarenhet inom yrket.

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande.

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten..

Folkhälsovetenskapligt program.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården.

Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser.

Syftet med studien är att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus på bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte är att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrågor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör användas för att få ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet är en naturlig del som rekryteraren måste hantera. Det får inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.