I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram.

Kroppsberöring är ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Genom kroppsberöring kan trygghet, omtanke, uppmuntran mm åstadkommas. Undersökningens syfte var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva kroppsberöringens betydelse i omvårdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ ansats där respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen användes som en handling för att skapa kontakt och för att få en helhets bild om hur patienten känner sig.

Bemötande är ett ämnesområde som är väldigt centralt för omsorgen av äldre. Det är en företeelse som sker då vårdgivare och vårdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas är utveckling av bemötande. Att ta reda på hur vårdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa på vilka sätt ett bemötande kan utvecklas och förbättras. Syftet med studien är att undersöka vårdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lär att bemötandet utgör påverkan på vårdtagares hälsofrämjande i omsorgsarbetet.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan ? hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården.

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet.

Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv.

Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd.

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt. Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden.

Bakgrund: Att åldras innebär stora förändringar både psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vårdplatser samt vårdtiden på sjukhusen minskat vilket gör att allt fler äldre personer får vård och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide användes och intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på sju intervjuer med personer över 65 år med olika nivåer på hjälpbehov från hemtjänsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, väntan, personalbrist och omställning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjänst innebar för många av de äldre en stor omställning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen går åt till att vänta på hemtjänstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvårdnadssituationen som stressig för båda parter.