Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan elever och föräldrars attityder till naturvetenskap. Jag har också undersökt i vilken utsträckning eleverna får ta del av informell naturvetenskap utanför skolan. Elever på en liten skola i Skåne och deras föräldrar deltog i undersökningen som genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer. Jag intervjuade 5 elever och deras föräldrar och jag fick in 17 enkäter från föräldrar. Undersökningen visar att det finns ett visst samband mellan elevernas och föräldrarnas attityder till naturvetenskap.

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumärkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för användandet av varumärket, för att undvika varumärkesförsvagning. Det är svårt att förutsäga hur den andre parten kommer att agera och använda varumärket, vilket innebär en risk. Syftet med vår undersökning är att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumärket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger på varumärkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumärke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krävs även att hänsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras på förtroende, vilket kan underlättas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst språkbruk.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande ? legitimt perifert lärande.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Forskningsrön tyder på att organisatoriska och sociala faktorer är den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. Förespråkarna för involvering av användarna för lyckad implementering är många. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation där det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har påverkat organisationens anställdas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebära större acceptans hos användarna, då de får förståelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssättet, det vill säga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte påverkar utfallet av användarnas acceptans gentemot ERP-systemet, så länge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella risker och möjligheter med sensorteknik som hjälpmedel inom vård och omsorg. Studien använder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där semistrukturerade intervjuer tillsammans med frågeformulär utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till sensortekniken intervjuades och resultatet har visat på att både risker och möjligheter kan ses.Studien visar att vad respondenterna kan anse användbart att sensortekniken utför eller hjälper till med, inte nödvändigtvis ses som acceptabelt. Den visar även på att personal och ledning inom vård och omsorg inte alltid är överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitén på utbildningen är.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom.Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori.Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt.

Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

Personal inom vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvär. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försämrats sedan 1990-talet och de höga ohälsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshälsovård för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning är en liten och marginaliserad del av företagshälsovårdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshälsovårdens handledning med personalgrupper inom vård och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshälsovården.

Idag diskuteras ofta förankring av strategiska beslut bland de anställda och det anses vara ett av de viktigaste arbetsområdena för chefer inom näringslivet i Sverige. För att en strategi skall kunna utvecklas och bli effektivt implementerad bör företagets vision ligga till grund för strategiarbetet. I de flesta framgångsrika och stabila företag, som lyckats med det strategiska arbetet, finns en vision med fokus på framtiden. Företagsledare menar att visionen utgör en viktig del i ett företag, men trots detta är det många företagsledare som inte lyckas kommunicera visionen. Detta kan bero på att visionen har en stark innebörd för företagsledaren, men när visionen sedan kommuniceras till de anställda, som inte är lika insatta, är dock risken stor att den inte uppfattas på avsett sätt.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun.

Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material.