Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. Många av dem kommer från länder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning från sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa människor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken är särskilt utmärkande inom reglerade yrkesgrupper. Tandläkare är ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandläkarexamen från ett tredje land, måste därför genomgå prövning och komplettering av sin kompetens för att erhålla svensk legitimation.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär att olika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kan upplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt att kunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör att omvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner upplever bemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

Bakgrund:Stora organisationer har vanligen de resurser som krävs för att arbeta med kvalitativ prestationsmätning. Vi vill undersöka i vilken utsträckning små företag har möjligheterna och resurserna att tillämpa prestationsmätning. Om inte, arbetar små företag med någon som helst prestationsmätning och hur fungerar den i så fall i praktiken? Vi tycker också att det skulle vara intressant att undersöka hur väl teorierna, som oftast behandlas i litteratur kring ämnet, går att identifiera i mindre företag i verkligheten. Syfte:Syftet är att få en inblick i och förståelse för hur små företag mäter prestation.

This study is based on discussions among Swedish brass teachers about teaching other brass instruments than their main instrument. Why do some choose to teach only with the help of their main instrument while others use their secondary instruments as well? What are the advantages and disadvantages and how do they look upon other ways of thinking in this matter?In addition, the study examines brass teachers? views on the balance between pedagogical and instrumental skill, as well as their views on teaching sound, technique and expression in relation to the age of the student.A questionnaire was used and anwered by 24 teachers with teaching experience in municipal music schools ranging from 7 months to 35 years. The results indicate that pedagogical skill is always important, whereas the importance of instrumental skill increases as the student gets older and more experienced. The advantage of teaching with the help of the main instrument is that one always keeps a high musical and technical level.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat präglas av alltmer digitala verktyg, där digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, där även forskningen pekar på att elever i behov av särskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. Frågan är hur specialpedagoger ser på IKT och dess användningsområde? Har de samma föreställningar som forskningen lyfter fram? Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tänker kring användningen av IKT för dyslektiker. Frågeställningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, på vilket sätt de anser att IKT påverkar dyslektikers lärande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lättare måluppfyllelse samt om de anser att de har tillräcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjänst i Sverige innehåller, samt grundläggandearbetsmiljömässiga omständigheter för AT-läkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och Socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur ATläkarnaser på sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan påverka sin situation. Sex studier från Sverige och andra länder tas uppgällande AT-läkare el. motsvarande, bl.a.

Denna rapport handlar om vad som kännetecknar en bra lärare i ett elev perspektiv. Den använda metoden är både kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkäter, 8 intervjuer varav två fördjupade med elever i olika åldrar och på olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lärare ska vara rättvis, strukturerad, ha god ordning, ämneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser på att elever ställer andra och högre krav påp läraren med stigande ålder.