Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjänsteutbud och organisationernas krav på kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsättningar som ställs på verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest på Besam och Revisionsbyrå X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker både internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjänster där möjligheten ges kunder/vårdtagare att påverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anställdas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anställda..

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den ?ideala anställda? ? den anställningsbara.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Den ständiga förändringen i den externa miljön påverkar företagen i hög grad i dagsläget och det är därför av yttersta vikt att de anpassar sina interna resurser så att de kan vara konkurrenskraftiga. Många företag upplever idag ett problem med att hitta ett effektivt verktyg för att styra den interna utvecklingen och att identifiera sin interna kompetens. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur ett företag analyserar den interna kompetens de innehar. För att få en djupare insikt i hur ett identifieringsarbete går till, valde vi att undersöka ett företag med en kvalitativ studie. Vår undersökning visade att den metod som företaget främst använde sig av vid identifieringsarbetet var utvecklingssamtal.

Undersökningen genomfördes vid två olika verksamheter, ett större skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jämföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgångar samt hur de upplevde generationsväxlingen med avseende på deras olika förutsättningar. Målsättningen var att belysa vilka utmaningar som generationsväxling och kompetensförsörjning är, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprättade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagsläget inte upplever några större problem i samband med generationsväxlingen även fast det finns en del pensionsavgångar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens såsom kompetensöverföring, behålla medarbetare som uppnått pensionsålder och kompetensutveckling.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning..

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.