Sök:

Sökresultat:

300 Uppsatser om Informell inlärning - Sida 4 av 20

Informella investerares beslutskriterier

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.

Sanitet i informell bosÀttning : En intervjustudie om förÀndringsprocessen vid införandet av ny sanitetslösning i Kibera

TillgÄng till sanitet Àr en mÀnsklig rÀttighet och en förutsÀttning för liv och hÀlsa. Trots det lever miljontals mÀnniskor vÀrlden över med bristande sanitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att studera hur sanitetssituationen i informella bosÀttningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det Àr möjligt att förbÀttra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosÀttningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende dÀr fÄtt ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gÄtt till nÀr sanitetslösningen Peepoo introducerades i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen stÄr sjÀlva förÀndringen i centrum och Kurt Lewins teori om förÀndringsprocessen anvÀnds som teoretiskt verktyg.

Formell eller informell kompetens.

Kontraheringsplikt Àr ett undantag frÄn grundprincipen om avtalsfrihet och innebÀr att en part kan krÀva att fÄ ett avtal till stÄnd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja hÀrom. Den innebÀr ocksÄ att part kan krÀva förnyelse eller fortsÀttning av ett avtalsförhÄllande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebÀr att villkor som tillÀmpas pÄ andra kunder ska gÀlla. FjÀrrvÀrmemarknaden uppvisar likheter med andra omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjÀrrvÀrme. Uppsatsens syfte Àr dÀrmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsÀttningar för att införa kontraheringsplikt pÄ fjÀrrvÀrmemarknaden.Uppsatsen ger en allmÀn beskrivning av avtalsfriheten och dess begrÀnsningar för att sedan smalna av i en av dessa begrÀnsningar, kontraheringsplikten. Olika omrÄden dÀr det föreligger kontraheringsplikt har anvÀnts för att systematisera de juridiska förutsÀttningar som krÀvs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anstÀllningsförhÄllande

Vad gÀller lojalitetskrav i anstÀllningen sÄ finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingÄr som en viktig del mellan parterna och anstÀllningsavtalet kan dock konstateras. Ur rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen (AD) kan det utlÀsas att ett anstÀllningsavtal innehÄller förpliktelser som strÀcker sig lÀngre Àn vad normala kontraktsförhÄllanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet pÄ lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rÀttsfall uttalat att anstÀllningsavtal vilar pÄ principen att en arbetstagare inte fÄr skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gÀller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmÀn rÀttsgrundsats, en oskriven rÀtt.

"Det a?r farligt att drunkna" : En studie om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

HISTORISK SLAVISTIK MED ST?D AV MASKININL?RNING Automatiserad handskriftsigenk?nning av ?stslavisk kyrkoslaviska fr?n 1400-talet

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

FormtrÀdgÄrden ? befriad frÄn politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabtrÀdgÄrden i Alnarp

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringstrÀdgÄrden i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. RehabiliteringstrÀdgÄrden Àr skapad utifrÄn undersökningar av mÀnniskorsförestÀllningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hÀlsa och vÀlbefinnande.TrÀdgÄrden Àr uppdelad i Ätta olika kategorier som Àr kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns ocksÄ mellan dem grÀnsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegrÀnsats till att avhandla tvÄ av de Ätta kategorierna, skogstrÀdgÄrden som Àr mer naturlik, ochentrétrÀdgÄrden som Àr formell. Syftet med uppsatsen Àr koppla samman de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed stilhistoriska förebilder inom trÀdgÄrdskonsten genom att valet av former och materialjÀmförs med varandra och med historiska trÀdgÄrdar, liksom att jÀmföra de bÄda deltrÀdgÄrdarnamed andra konstnÀrliga manifestationer, t ex mÄleri och arkitektur. Slutligen Àr syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trÀdgÄrdarnas idémÀssiga ursprung.

Social affÀrsverksamhet - hur företag anvÀnder sociala media för intern kommunikation

En massa mÀnniskor vet vad sociala medier kan göra, det Àr nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen Àr att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagslÀget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras pÄ problemen för att förbÀttra internkommunikationen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom omrÄdet. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och stÀllts mot experters syn pÄ sociala medias egenskaper. Resultatet Àr att sociala media erbjuder bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ internkommunikationen.

SNATTERIBROTT - EN STUDIE ÖVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VÄSTERÅS STAD

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger pÄ situationella preventiva ÄtgÀrder av bÄde formell- och informellkaraktÀr. Tillsammans med polismyndigheten i VÀstmanland har relevant data över antalet anmÀlda snatteribrott i klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad tagits fram. UtifrÄn den anmÀlda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkÀtundersökning genomförts och transkriberats. 25 klÀdesbutiker med minst ett anmÀlt snatteribrott deltog i studien.

Elevers kunskapsrepresentationer : En studie av gymnasieelevers gruppredovisningar ?ur ett didaktiskt designperspektiv

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

En nÀrstÄendes upplevelse av palliativ vÄrd i hemmet: En litteraturstudie

I Sverige dör ca 90 000 personer om Äret, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. VÄrd i livets slutskede, sÄ kallad palliativ vÄrd, sker idag inte enbart pÄ sjukhus. Verksamheten har Àven flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvÄrden mer avancerad. NÀr vÄrden sker i hemmet fÄr den nÀrstÄende en mer central roll i vÄrdandet vilket Àven Àr en nödvÀndighet för att vÄrden ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lÀtt att ta den nÀrstÄende för givet i vÄrdprocessen och den nÀrstÄende kan bli informell vÄrdgivare ofrivilligt.

Urval och risk i informell finansiering av entreprenörsprojekt : En fallstudie av Firm Factory Network

This thesis discusses various approaches that venture capitalists have when evaluating investment prospects. The thesis is a case study of the business angel network Firm Factory Network. The empirical material is based on an extensive interview with Firm Factory CEO Daniel Kaplan. Our conclusion is that Firm Factory Network uses both informal and formal methods when they evaluate interesting prospects..

Den Urbana TrÀdgÄrden : Ett sjÀlvorganiserat stadsrum

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Den Urbana TrÀdgÄrden - Ett sjÀlvorganiserat stadsrum

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Stödinsatser i matematik i Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergÄngen mellan Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->