Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

Uppsatsens Àmne berör karaktÀrer i tv-serien Downton Abbey och deras förhÄllande till klÀder. Tre karaktÀrer jag tolkar som konservativa stÀlls i kontrast till tre karaktÀrer som i högre grad föresprÄkar moderniteten. Genom att jÀmföra hur karaktÀrerna via klÀder medvetet och omedvetet gestaltar sin syn pÄ samhÀllsutvecklingen undersöker jag hur stora likheter som framkommer mellan dem. Syftet Àr att analysera hur individens samhÀllssyn gestaltas genom klÀderna. Analysen utförs med en metod inspirerad av ikonografi dÀr nyckelscener frÄn serien betraktas utifrÄn en rent beskrivande vinkel sÄvÀl som i relation till samtida kontexter.

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to SocialtjÀnstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever anvĂ€nder sig av kunskaper frĂ„n genetikundervisningen i en situation dĂ€r bedömningen fokuserar anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framtrĂ€der i undervisningen, studeras. PĂ„ vilket sĂ€tt kan bedömning tĂ€nkas stödja elevers kunskapsutveckling mot anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebĂ€ra och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som Ă€mne och tillĂ€mpningen av kunskaperna utreds.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Issues related to knowledge assessment and its consequences for both the individual and the entire school system are topical in today's school debate. The mere fact that didactic issues that focus on assessment are discussed actively not only in scholastic environments but even in media and other communities is further proof that knowledge assessment is an important and complex phenomenon in our lives.The subject that I have chosen to look into is about how the work with assessment issues is handled in Swedish as well as Russian elementary school's early years. The goal with this study is to see how my studies have been conducted with a qualitative approach by which I collected qualitative information in the form of documents, papers and interviews. To make the approach even more appropriate for my area of research, I have chosen to merge two qualitative research methods. The first is a qualitative content analysis which analyses the governing documents.

Kraven pÄ extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 Àr fÄ och vaga. Eftersom företagen sjÀlva vÀljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gÄ till Àr det intressant att se hur den dÄ fungerar i praktiken. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebÀra i praktiken. Med hjÀlp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in frÄn företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet frÄn intervjuerna bearbetats.VÄr studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels Àr det krav önskemÄl frÄn omvÀrlden och dels imageskapande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsÀttning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var ocksÄ att se om det fanns nÄgon skillnad i lÀrarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsÀttning. Metoden som anvÀnts för att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnder sig av bÄde formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker pÄ mÄnga olika sÀtt.

I Sverige har det under de senaste Ärtiondena skett en samhÀllsutveckling som delvis har bidragit till att mÄnga mÀnniskor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i sÀrskilt stor utstrÀckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anstÀllda som istÀllet sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anstÀllda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur anstÀllda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka Äsikter arbetsgivaren har kring detta omrÄde samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen pÄ desamma kan komma att pÄverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skÄnska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att fÄ tvÄ olika perspektiv pÄ det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanstÀllt och analyserat med hjÀlp av mitt teorikapitel, som bland annat innehÄller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslÄngt lÀrande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det rÄder brist pÄ frÀmst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anstÀlldas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anstÀllda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har rÄd att anstÀlla mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssÀtt som anvÀnds i de naturvetenskapliga Àmnena i Ärskurserna F-6. Vi undersöker Àven om det finns nÄgra skillnader och likheter i bedömningen och arbetssÀtten mellan Ärskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa Àr. Arbetet grundar sig pÄ enkÀter som lÀrare i Ärskurserna F-6 har besvarat. UtgÄngspunkten för arbetet Àr ett formativt synsÀtt. Efter att vi lÀst den nationella utvÀrderingen som Skolverket (2007) genomförde sÄ fick vi en syn pÄ att man bör arbeta formativt i skolan.