Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhĂ€lle dĂ€r vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av bĂ„de formell och informell karaktĂ€r och krĂ€ver olika anstrĂ€ngningar av oss. Av de hĂ€r anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder pĂ„ att samtal Ă€r en förutsĂ€ttning för lĂ€rande. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r sĂ„ledes att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och dĂ€refter analysera materialet med hjĂ€lp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i Ă„ldrarna 11-12 Ă„r, som ingĂ„r i klassen och deras klasslĂ€rare.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Under de senaste Ären har anvÀndandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan pÄ senare Är ocksÄ för företag. MÄnga företag ser det idag som en sjÀlvklarhet att finnas representerade pÄ Facebook dÀr de kan ha direktkontakt med kunder. Det Àr dock lÀtt att fÄ en kÀnsla av att mÄnga företag uppmÀrksammat Facebooks popularitet och kÀnner krav pÄ att finnas dÀr, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön.En trend Àr att i kommunikationen med mÀnniskor pÄ Facebook vara vÀldigt informell och avslappnad.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Idag Àr bedömning nÄgonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lÀrarnas vardag i skolan. VÄr uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lÀrare pÄ lÄgstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i skolan ser pÄ bedömningsarbetet och vilka metoder de anvÀnder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare har vi fÄtt svar pÄ frÄgorna: Vilken syn har lÀrare pÄ bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder anvÀnder lÀrare sig av i bedömningen? Resultatet i studien visar att lÀrarna upplever bedömningsarbetet som vÀldigt tidskrÀvande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för bÄde dem, eleverna och förÀldrarna.

Syfte:Att med utgÄngspunkt ifrÄn gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en grÀsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington dÀr den sistnÀmnde sades representera nÄgotfrÀmmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framstÀllderörelsen i mÄngt och mycket som populistisk med Äterkommande rasistiskatendenser frÄn sÄvÀl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet Ä sin sida Äberopade dÀremot rörelsen som mer legitim i dess sÀtt attvÀcka entusiasm bland republikanerna.

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lÀrare, pÄ vilket sÀtt elever i svenska grundskolor (Ärskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lÀrare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framtrÀdande svÄrigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsÀttningar. Tydligt Àr dock att orsaker till mÄnga av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen pÄ mÄnga av problemen kan vara utom lÀrarnas rÀckvidd, medan andra problem kan minska pÄ lÀngre sikt genom lÀrares och elevers ökade trÀning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen krÀver att lÀrare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, sÄ att kraven pÄ lÀrarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig..

Denna utvÀrdering syftar till att ta reda pÄ vad folkbibliotekarierna i UmeÄregionen har för Äsikter om e-boken, om e-bokavtalet med Elib, vad dessa tvÄ fenomen har fÄtt för betydelse för biblioteksarbetet, samt hur man skulle kunna förbÀttra det rÄdande avtalet mellan biblioteken och Elib. I den meningen Àr det Àven en formativ utvÀrdering som vill ge förslag pÄ förbÀttrande ÄtgÀrder.Jag har i undersökningen valt att intervjua fem bibliotekarier inom UmeÄregionen om deras syn pÄ e-böcker generellt, e-bokavtalet med Elib, alternativa e-boklösningar samt deras syn pÄ e-boken och e-bokavtalets betydelse för det dagliga biblioteksarbetet i nutid och i framtid. DÀrefter har jag i analysen anvÀnt mig av s.k. öppen kodning, hÀmtat frÄn den samhÀllsvetenskapliga analysmetoden grounded theory, dÀr jag brutit ner intervjudata i mindre bestÄndsdelar, begrepp som jag sedan anvÀnt för att analysera intervjumaterialet.UtvÀrderingen avslutas med nÄgra förslag pÄ förbÀttringar av e-bokavtalet med Elib, exempelvis att bibliotekarierna mÄste fÄ större kontroll pÄ urvalsprocessen, och slutligen med nÄgra tankar kring vidare forskning inom ÀmnesomrÄdet e-böcker..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

Dagens skola skall strÀva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmÄga att sjÀlv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhÄllande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med sjÀlvbedömning dÀr studenterna fick bedöma sina svar pÄ de olika uppgifterna gentemot lÀrarens svar pÄ samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ studenternas uppfattning om vÀrdet av sjÀlvbedömning som inlÀrningsmetod. VÄr datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter pÄ en lÀrarutbildning i södra Sverige. I vÄr resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vÄr analys mer överskÄdlig.

Systemutveckling Àr en komplicerad process som krÀver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att anvÀndare till systemet skall kunna anvÀnda systemet pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs det att systemet uppfyller anvÀndarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt fÄ tillfÀlle till att pÄverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och pÄ vilka sÀtt som anvÀndare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer frÄn sex IT-företag utförts för att faststÀlla vilka uppfattningar och syner företagen har pÄ dessa tvÄ systemutvecklingsansatser.