Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat pÄverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. NÄgra faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet Àr ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i tvÄ olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jÀmfördes de tvÄ teamen med varandra och resultatet visade bÄde likheter och skillnader mellan teamen.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

PÄ logistikföretag Àr det viktigt att de anstÀllda Àr vÀl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett korrekt sÀtt och fÄ fram godset i tid. Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna pÄ logistikföretag ser ut. Vi har i vÄr undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta nattchaufförerna pÄ företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktÀriseras av olika sÀtt som nattchaufförerna kan kommunicera pÄ.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Syftet med följande arbete Àr att utröna huruvida en sjÀlvvÀrdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrÄn tre metodologiska ansatser, begreppsförstÄelse, utvÀrdering och bedömning samt sjÀlvvÀrdering. Genom förenkÀter, examination och efterenkÀter studeras vilken sorts kunskap elever i en Ättondeklass har tillÀgnat sig om kristna kyrkans framvÀxt och splittring, utifrÄn begreppsförstÄelse om religionskonflikter. EnkÀterna och examinationen syftar sÄledes till att bedöma huruvida förÀndring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförstÄelse utgÄr jag ifrÄn kunskapsformerna, fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillÀgnat sig om religionskonflikter.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion pÄ en fusion mellan tjÀnsteföretag.Fusioner Àr ett vanligt förekommande bland dagens företag, sÄ Àven för tjÀnsteföretag. Frontpersonal anses vara sÀrskilt viktig i tjÀnsteföretag dÄ de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion Àr det dÀrför viktigt att skapa förutsÀttningar för att tvÄ mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sÄdana förutsÀttningar Àr kommunikation.Formell kommunikation kan anvÀndas till att skapa acceptans för en fusion och införa förÀndringar vid denna. En förutsÀttning för att frontpersonalen skall uppnÄ en högre förstÄelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvÄvÀgskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv förestÀllning av en fusion.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

Alltsedan EG-medlemskapet 1995 har Sverige och det svenska samhÀllet med dess myndigheter i ökad grad pÄverkats av gemensamma europeiska processer, tankegÄngar och vÀrderingar. I studien undersöks europeiseringsprocessen i den svenska statsförvaltningens kÀrnfunktioner; rÀttsvÀsendet och försvaret. Teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Radaelli, Jacobsson och Johan P. Olsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion om berörda myndigheter, innan ett antal centrala företeelser inom respektive myndighet lyfts fram för nÀrmare granskning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.