Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.

SyfteStudiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ lĂ€rarnas utvĂ€rderingspraktik nĂ€r det gĂ€ller elevers matematiska kunskaper och förstĂ„else. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillĂ€mpas mest? Vad tycker lĂ€rarna om sitt sĂ€tt att utvĂ€rdera elevernas kunskaper, beror det pĂ„ vilka elever de utvĂ€rderar? Följande forskningsfrĂ„gor ska besvaras:? Hur anpassas lĂ€rarens sĂ€tt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende pĂ„ elevens förmĂ„gor och motivation?? Hur pĂ„verkas lĂ€rarens undervisning av tidigare genomförda utvĂ€rderingen av elevers förstĂ„else i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie Ă€r variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lĂ€randeobjekt och dess kritiska aspekter anvĂ€nds i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus pĂ„ vikten av tillĂ€mpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer anvĂ€nds i den hĂ€r studien, det som Ă€r av denna studies intresse Ă€r lĂ€rarnas uppfattningar kring sin bedömning.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den förÀnderliga omvÀrlden. Syftet Àr att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser pÄ Ericsson Test Environment. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen Àr om kompetenser tillvaratas, i bemÀrkelse att de anstÀllda fÄr förÀndrade arbetsuppgifter, och om företaget tjÀnar pÄ kompetensutvecklingen, i bemÀrkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkÀtundersökning till alla anstÀllda. KorrelationsberÀkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs pÄverka predicerade dessa konsekvenser.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus pÄ bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte Àr att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrÄgor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör anvÀndas för att fÄ ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet Àr en naturlig del som rekryteraren mÄste hantera. Det fÄr inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förÀlder och skola. Resultaten baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer av lÀrare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer frÄn rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hÀnsyn till elevens Älder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsÀttas för att stÀrka lÀrarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationssprÄk, kunskaper i formativ bedömning samt fÀrdigheter i att konkretisera mÄl att strÀva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvÀrdering krÀvs kontinuerliga utvÀrderingar av verksamheten för att de rÀtta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras.

Riksdagen beslutade att frÄn och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen frÄn första klass. Detta har lett till en samhÀllsdebatt kring frÄgor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lÀrarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhÄllits som en viktig del av lÀrandet. IstÀllet för att mÀta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lÀrandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vÄrdnadshavarna.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

AbstractThe aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field. A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews.

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.

TillgÄng till sanitet Àr en mÀnsklig rÀttighet och en förutsÀttning för liv och hÀlsa. Trots det lever miljontals mÀnniskor vÀrlden över med bristande sanitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att studera hur sanitetssituationen i informella bosÀttningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det Àr möjligt att förbÀttra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosÀttningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende dÀr fÄtt ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gÄtt till nÀr sanitetslösningen Peepoo introducerades i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen stÄr sjÀlva förÀndringen i centrum och Kurt Lewins teori om förÀndringsprocessen anvÀnds som teoretiskt verktyg.