Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Att det finns ändamålsenliga transportlösningar för resor till och från sjukvården är av största vikt för att skapa tillgänglighet till rätt vård, i rätt tid och på lika villkor. Ökad centralisering av sjukvård och en allt äldre befolkning medför att transportbehovet ökar. Tidigare studier har främst behandlat akuta sjuktransporter med ambulans. Liten uppmärksamhet har riktats mot sjukresor av icke-akut karaktär samt hur det regelverk som finns för sjukresor påverkar valet av färdsätt. Samtidigt har det i tidigare forskning visat sig att det finns särskilda transportbar-riärer som påverkar kvinnors mobilitet.Uppsatsens syfte är att öka vår förståelse för hur sjukvårdsrelaterade resor i Västra Götaland kan effektiveras.

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a.

ABSTRAKTTitel: Ledarskap och motivation inom bemanningsbranschen - Konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos konsulterNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Christoffer Rönnqvist och Alice SchmuckHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-06-14Syfte: Genom att vara anställd hos bemanningsföretag befinner man sig i en trepartsrelation som består av en själv, konsultchefen och kundföretaget. Detta innebär att konsultchefer kan ha det svårt att motivera sina konsulter, eftersom de utför sitt arbete på olika platser. Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera konsultchefers uppfattning av motivationsbehovet hos sina anställda i bemanningsföretag. Två forskningsfrågor har undersökts: Forskningsfråga #1: Hur uppfattar konsultchefer vikten av inre motivation hos konsulter inom bemanningsbranschen? Forskningsfråga #2: Vilka verktyg använder sig konsultchefer av för att motivera sina konsulter?Metod: Vi genomförde intervjuer med öppna svarsalternativ som kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt för att uppfylla syftet.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda.

Den regionala nivån har med tiden blivit allt viktigare. Både EU:s insatser genom sammanhållningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgångspunkt. Men även på nationell nivå ses den regionala nivån som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige ännu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpå de gamla och det finns en mängd geografiska avgränsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svårt att greppa.

Studien fokuseras på följande frågor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt brukande och att förbruka vår mark. SYFTE Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision. ? Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet? ? Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade. Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Resandeströmmar avser flöden av människor som valt att transporteras via någon typ av färdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tåg-, buss-, båt-, flyg- och till och med gång- och cykelresenärer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gällande regionaltågstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet är att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sådan förståelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar väntas utvecklas.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt.Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner.

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi haruppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning pågrund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetär att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkarsåväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.

Bakgrund och Problem: Då konkurrensen bland organisationer idag är tuffare strävar de ständigt efter utveckling- och förändringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nå uppsatta mål inom organisationen, krävs det styrmedel såsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anställda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetära och icke-monetära. Exempel på monetära belöningssystem är bonus och icke-monetära belöningssystem är utbildning och feedback.

Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.