Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Cross-selling är en strategi som de senaste åren har fått stort fokus inom finansbranschen. Strategin går ut på att öka försäljning till existerande kunder genom att introducera dem till produkter eller tjänster som andra avdelningar inom företaget erbjuder, oavsett den egna specialistrollen. Nyttan med cross-selling är obestridd, men i praktiken har det visat sig svårt att tillämpa cross-selling. De hinder som föreligger kan i förlängningen härledas till ett problem att få de anställda motiverade att verkställa strategin. Motivationen hos de anställda kan påverkas genom styrning från företagsledningen.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar.

Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat.Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts.Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad.

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnå större självständighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjälpmedel att nå ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda på hur utbredd kunskapen och kännedomen är dels om kognitiva funktionsnedsättningar (som beror på psykosproblematik), dels om IT-baserade hjälpmedel för målgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vår studie är: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. Vår studie redogör även för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten påverkar diskursen om hjälpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

Andelen svenska lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen. Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder för succession även i lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer. Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.

Titel: Kundvärdeskapande attribut - En studie av hur värdeskapande attribut tar sig uttryck ikläddetaljhandelsföretags ekonomistyrningBakgrund och problemformulering:Kunden har blivit ett allt mer centralt begrepp inom ekonomistyrningen. Många försök har gjortsför att ta fram tekniker som innefattar kunden på olika sätt. De har alla sin fördelar, men ävensina brister. I takt med att konkurrensen ökar blir det allt viktigare för företag att ta hänsyn tillsina kunder. I synnerhet blir det intressant att känna till och ta hänsyn till de faktorer som skaparett värde för kunden.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack samt olika faktorers påverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack är vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det råder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsäger varandra. Vi ansåg därför att det vore intressant attstudera ämnet närmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmålens inverkan samverkar. Utifrån vår empiriska dataupprättade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer påverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sigåt mellan olika verksamheter.

Jordbruket står för en stor del (90 %) av ammoniakutsläppen I Sverige och nötkreaturen står för 71 % av dessa utsläpp. Ammoniak är en kväveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbättra kväveeffektiviteten och därmed minska ammoniakutsläppen behövs bra instrument för att se vilka åtgärder som behövs och var i produktionen de bör sättas in. Det här arbetet har som mål att utröna om mjölkurea kan vara en indikator för mjölkkors kväveeffektivitet, samt att förse rådgivare med hjälpmedel i arbetet mot ett högre kväveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besättningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning.Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas.Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen.Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag.