I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel stÀlls nya krav pÄ fackföreningarnas tjÀnster. FrÄn att under en lÄng tidsperiod ha kunnat vila pÄ den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna mÄste anta en ny roll och nya strategier för att överleva pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fackföreningar inom tjÀnstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll pÄ arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har anvÀnts har bestÄtt av handlingsprogram och videor frÄn TjÀnstemÀnnens Centralorganisation och dess tvÄ största medlemsförbund Unionen och Vision. PÄ materialet har vi utfört en diskursanalys dÀr Foucaults diskursbegrepp har stÄtt som teori.

This master?s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough?s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrÄn ledarens eget perspektiv. För det anvÀnds socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg anvÀnds subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att sprÄket Àr det viktiga, vad ledarna sÀger och hur de sÀger det. Detta för att sprÄket ses som konstruerande istÀllet för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer anvÀnder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?UtifrÄn transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner pÄ olika företag i MÀlardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

Studien syftar till att undersöka hur vÄrdpersonalen pÄ en vÄrdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer frÄn olika yrkesgrupper pÄ Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) pÄ Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. PÄ HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin pÄ samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys. UtifrÄn informanternas beskrivningar framkom en mÄngfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara bÄde paradoxal och komplex.

This thesis analyses the intertextual relation between Birgitta Trotzig?s I Kejsarens tid and the works of the Polish author Bruno Schulz, using a hermeneutical method. The application of Manfred Pfister?s model for qualification of intertextual intensity initially motivates that the most important intertextual relations should be sought in the realm of ?refer to? rather than ?use?. According to the hermeneutical approach, the conclusion demands an exposition of Birgitta Trotzig?s interpretative practices in relation to intertexts.

Sverige framstÀlls ofta som ledande inom jÀmstÀlldhet. Trots detta verkar steget frÄn att tala om jÀmstÀlldhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar pÄ att jÀmstÀlldhet framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart, men att jobba aktivistiskt eller benÀmna sig som feminist ? det vÀcker starkt motstÄnd frÄn mÄnga hÄll. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man inom en kvinnorÀttsorganisation talar om motstÄnd.

Syftet med studien Àr att belysa skolan som en arena för politisk styrning, dÀr individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare Àr vÄrt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehÄllet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus Àr individuella utvecklingsplaner studerade utifrÄn Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi anvÀnt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den hÀr studien Àr diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vilka diskurser gÀllande Sverigedemokraterna som konstrueras i ett antal samhÀllskunskapslÀroböcker vilka Àr riktade mot gymnasieskolans kurser. Med utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen (CDA) analyseras texterna kvalitativt med fokus pÄ tvÄ specifika aspekter gÀllande framstÀllningen av Sverigedemokraterna: hur partiets ideologi definieras samt pÄ vilket sÀtt partiets historia och bakgrund berörs. Genom undersökningen dras slutsatsen att lÀroböckerna i avseende av diskurser kring ideologin framförallt reproducerar diskurser som Äterfinns hos kritiker till partiet. De ideologiska definitioner som Sverigedemokraterna sjÀlva anvÀnder Äterfinns i mycket liten utstrÀckning. I avseende av diskurser kring historien Àr förhÄllandena snara motsatta dÄ mycket litet fokus lÀggs pÄ beskrivningen av partiets kontroversiella och radikala historia, nÄgot som partikritiker ofta lyfter fram som nÄgot centralt i förstÄelsen av partiet.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framstÀller islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys Àr den analysmetod som tillÀmpats. Som utgÄngspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna frÄn bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag Àven utgÄtt frÄn de tre teoretiska utgÄngspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det gÄr att finna nÄgon förÀndring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter dÀr Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som nÄgot problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen Àr att det faktiskt har skett en förÀndring nÀr det gÀller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemÀrkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades Är 2003 har ett kritiskt förhÄllningssÀtt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (nÀrmare bestÀmt 2007 till och med februari 2008) knappt bestÄr av sÄdana politiska vÀrderingar och det Àr inte mycket som kan karaktÀrisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt frÀmlingsfientlig..

Denna uppsats förser lÀsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benÀmnas som, ?framgÄngslitteratur?. Med detta menas litteratur av rÄdgivande karaktÀr som riktar sig till mÀnniskor som vill gÄ frÄn att mÄ bra till att mÄ bÀttre, till att bli mer framgÄngsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av sjÀlvhjÀlpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vÀnder sig till personer som vill gÄ frÄn att mÄ dÄligt till att mÄ bra eller bÀttre.

?Arabiska vÄren ? framstÀllningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? Àr titeln pÄ denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att pÄ sÄ sÀtt kunna uttala om den ?Arabiska vÄrens? framstÀllning. Syftet har ocksÄ varit att jÀmföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgÄngspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjÀlp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie Àr kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en stÀllning mot vÀst och dess intressen, samt aktörer förknippade med vÀst dÀr de vÀstallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildsprÄk i en populÀrkulturell analysmodell pÄ tre nivÄer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildsprÄkliga pÄverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nÄdde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken frÄn sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev dÄ Àven att utforska vad som utmÀrker designgruppernas bildsprÄk kopplat till postmodernismens tillstÄnd, konsthistorien och populÀrkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kÀndaste konstnÀrer under modernismens epoker frÄn bl.a. surrealismen.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall mÀn och kvinnor representeras pÄ lika eller olika sÀtt i en svensk branschtidning. Syftet har Àven inkluderat att studera ifall det har skett nÄgon förÀndring i denna representation över tid. DÀrför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka Àr Är 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frÄgestÀllning som vi har avsett att besvara Àr: Hur har mÀn och kvinnor portrÀtterats i branschtidningen Veckans AffÀrer frÄn 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det ocksÄ nÄgon skillnad i hur mycket utrymme som mÀn respektive kvinnor har fÄtt i branschtidningen genom Ären? Undersökningen har tolkats utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av R.W.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.