Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudrÀkningsförmÄga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om rÀknelagars betydelse för elevers huvudrÀkningsförmÄga. Metoden som anvÀnts för att samla in material var intervju med elever samt deras lÀrare. Resultaten frÄn elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrÀdesvis av de elever som uppnÄdde höga poÀng i huvudrÀkningstestet och anvÀnde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav Àven stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas anvÀndning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudrÀkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en vÀlutvecklad taluppfattning bÄde ge eleven förutsÀttning att kunna anvÀnda hoppstrategier och kunna förstÄ rÀknelagar.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur talar lÀrare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrÄn den kvalitativa metoden pÄ tvÄ skolor i form av intervjuer med verksamma lÀrare i Äk 1 och Äk 3 och rektorer pÄ vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text pÄ 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas pÄ relevant litteratur och studier inom Àmnet. Resultatet visar pÄ ett gemensamt sprÄkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos tvÄ lÀrare, tvÄ rektorer och en bitrÀdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhÀlle.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

AbstractTitel: ?En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv? NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Beatrice Engman Handledare: Anna Edin Datum: 2014-05-27 SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrÄn tvÄ olika men dock sammanhÀngande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill sÀga hur medierna rapporterar och ?berÀttar? om henne samt dels att analysera hur Beyoncé sjÀlv iscensÀtter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man sÀga, att dessa tvÄ dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, dÀr Àven det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra.Den metod jag valt för att besvara mina frÄgor Àr en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgÄtt frÄn Norman Fairclough.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det rÄder brist pÄ jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Hur mÀnniskor förhÄller sig till detta ? huruvida de Äterskapar eller omförhandlar genus ? fÄr konsekvenser för om dessa förhÄllanden förstÀrks eller förÀndras. En plattform dÀr Äterskapande och omförhandlande sker Àr pÄ unga mÀnniskors bloggar. Syftet med denna uppsats Àr att se hur bloggarna via sprÄket Äterskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas lÀsare förhÄller sig till detta.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Syftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartlÀggning och analys av insatser för att fÄ in fler mÀn i förskolan. I den offentliga debatten rÄder tvetydiga argument i frÄgan om mÀns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jÀmstÀlldheten pÄ lÄng sikt. FramstÀllningen av denna studie skulle man kunna tÀnka sig bygga pÄ ett genusperspektiv dÀr jÀmstÀlldhetsfrÄgan stÄr i centrum. DÄ mÀn har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begrÀnsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansÄg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssÀtt dÄ den oftast gÄr i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

Det hÀr arbetet handlar om synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet Àr att studera synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven i tvÄ lÀroplaner, dÀr Àven synen pÄ bedömning av gymnasiesÀrskoleeleven Àr intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesÀrskolan, lÀroplansteori samt bedömning. FortsÀttningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden frÄn Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas sprÄkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i sprÄket pÄverkar synen pÄ gymnasiesÀrskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag frÄn delar av lÀroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de tvÄ statliga utredningar som ledde till lÀroplanerna.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka tvÄ elevhÀlsoteams samtal kring elever i behov av sÀrskilt stöd. De frÄgestÀllningar studien Àmnar undersöka Àr vilka diskurser som framtrÀder inom elevhÀlsoteamens samtal och vilken som Àr den dominant rÄdande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i det diskursanalytiska angreppsÀttet med utgÄngspunkt i Foucaults diskursanalys. SprÄket Àr centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhÄlls för sanningar medan andra hÄlls tillbaks och makten att definiera diskursens innehÄll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell anvÀnds, nÀmligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

This master thesis is about amateur writing. To understand the writers needs and wishes about writing and access to information I have researched writing in a writing group. To answer my questions I have studied research literature and interviewed six of the members of the writing group. I also participated in their meetings for two years. The result of this study shows that writing had a therapeutic function for all of them in a period of their lives.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det dÀrför relevant att studera hur lÀroböckers innehÄll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framstÀlls i fyra historielÀroböcker för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Hur framstÀlls demokratidiskursen? Hur framstÀlls diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frÄgestÀllningar genomfördes en diskursanalys av lÀroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historielÀroböcker för gymnasiet som var framstÀllda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestÀmda nodalpunkter faststÀlldes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation dĂ€r demokratins utformning och innehĂ„ll inte lĂ€ngre diskuteras. DĂ€rför har vi valt att undersöka den globala rĂ€ttviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det Ă€r en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister Ă€r det svĂ„rt att nĂ„ fram till en samlad vision. VĂ„r analys bygger huvudsakligen pĂ„ World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundlĂ€ggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.