This thesis concerns agreements for the exchange of information relating to tax matters between Sweden and the previous tax havens Monaco and Liechtenstein. Monaco does not apply any tax on income or capital for individuals and Liechtenstein has strict bank secrecy, both aspects are supposed to be counteracted by similar agreements. The purpose is to investigate whether the entered agreements increases transparency and effective exchange of information in accordance with the OECDÂŽs objectives in the area. Furthermore, is there any regulation in the agreements that can be seen as potentially loopholes to avoid the exchange of information and if so; may these loopholes be justified in any way?OECD believe that the tax havens favorable tax regulation is resulting in harmful tax competition and they identify lack of transparency and lack of effective exchange of information as the main reasons.

Ronden Àr en marknadsplats för utbyte av kommunikation mellan patienter och sjukvÄrdspersonal. Tidigare forskning har visat pÄ ett asymmetriskt kommunikationsflöde under ronden dÀr sjukvÄrdspersonalen och dÄ framförallt lÀkaren varit den part som kommunicerat mest och patienten minst. Sjuksköterskans roll har beskrivits som tillbakadragen och relativt passiv i rondsammanhang. Asymmetrin Äterkommer ocksÄ i den beskrivning av patientrollen dÀr denne sÄledes befinner sig lÀngst ned i sjukvÄrdshierarkin. Kontinuerlig patientanpassad information och ett aktivt lyssnande hos personalen leder enligt studerad litteratur och forskning till ett mer jÀmlikt kommunikationsflöde och informationsutbyte under ronden.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Uppsatsen forskar i tvÄ lÀnder som har gjort stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur och som har genomgÄtt stor utveckling efter just dessa satsningar. LÀnderna vi valt att studera och jÀmföra Àr Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 Är sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 Àr ett av de ekonomiska starkaste lÀnderna i vÀrlden med en hög konkurrenskraft . Vi har anvÀnt Singapore som jÀmförelse mot ett av dagslÀgets utvecklingslÀnder Rwanda. Rwanda drog Är 2000 igÄng en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

Denna rapport behandlar intranÀt-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranÀt.I den litteratur som behandlar intranÀt ligger fokus ofta pÄ det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranÀt-satsning ger företag/organisationer. Detta Àr ett av skÀlen till vald inriktning pÄ arbetet.UtgÄngspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranÀt inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken Àr bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken Àr en avgörande faktor för hur en intranÀtsatsning slÄr ut.

I den offentliga verksamheten utgör budget frÀmst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. PÄ senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten frÄn den privata sektorn om hur budget bör anvÀndas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sÀtter mer fokus pÄ det mÀnskliga beteendet och deltagandet frÄn budgetuppstÀllandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn dÀr man har upptÀckt vikten av hur viktigt det Àr med inre effektivitet inom verksamheten för att ocksÄ lyckas med att fÄ en god yttre effektivitet.

SyfteSyftet Àr att skapa förstÄelse för affÀrssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. BakgrundOrganisationer Àr konkurrensutsatta och behöver dÀrmed anpassa mÄl, strategi och organisationsstruktur till en omvÀrld i förÀndring. Om organisationen tror pÄ sin strategi mÄste de utveckla en ekonomistyrning som pÄverkar de anstÀllda att tÀnka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsÀttning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning Àr att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affÀrssystem.Ett affÀrssystems viktigaste egenskaper pÄ organisationen i övrigt Àr dess förmÄga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsÀttningar att utnyttja ekonomistyrningen och krÀver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur mÄste stödjas av affÀrssystemet.MetodUndersökningen har utförts genom en fallstudie pÄ ett vÀlkÀnt svenskt företag inom detaljhandeln.

Isaberg Rapid AB is a company that manufactures for instance staplers and glue guns. Headquarters and main factory is located in Hestra but there are also subsidiary companies in Denmark, Netherlands, France, Spain, China and England. There are also two filial factories in France and China.Today has the company no logistic guidelines committed and that leads to problems since the salesmen promise different things to the customers. This contributes too many different logistic solutions for Isaberg Rapid AB. The company has also noted problems with returns of goods.The purpose with this task is to standardize and compile logistic guidelines, usable to all Isaberg Rapid AB's small to midsize customers.

MÄnga projekt misslyckas Ärligen, en av de frÀmsta orsakerna Àr bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom mÄnga projektdeltagare inom ett företag utspridda pÄ olika kontor, vilket stÀller ytterligare krav pÄ den interna kommunikationen. Traditionella intranÀt har lÀnge anvÀnds inom de flesta företag. Syftet för dessa Àr bland annat att koppla anstÀllda till viktig information inom företaget. Dessa intranÀt Àr dock sÀllan öppna för flervÀgskommunikation och samarbete.

I omvÄrdnadsarbetet behövs förmÄgan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vÄrd. Dialog anses nödvÀndig vid hÀlso- ochsjukvÄrdsarbete dÄ informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. SÄvÀl patienter sompersonal pÄ de svenska sjukhusens vÄrdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte Àr optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vÄrdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet.

UmeÄ Àr valt till Europas kulturhuvudstad Är 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sÄdan hÀndelse Àr ett utmÀrkt tillfÀlle för att kunna marknadsföra UmeÄ samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsÀttning och (skatte)intÀkter. Det kan ocksÄ gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfÀllen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver UmeÄ kommun att ett av de frÀmsta mÄlen med UmeÄ2014 Àr kulturen ska vara tillgÀnglig för alla medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebÀr att medborgarna kan involveras i olika utstrÀckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stÀrkt identitet som ger goda förutsÀttningar för en hÄllbar samhÀllsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn pÄ delaktighet och motivation angÄende kulturhuvudstadsÄret. Vi kommer att jÀmföra medborgarnas syn med vad som sÀgs i UmeÄs ansökan för att undersöka hur vÀl dessa överensstÀmmer.Syftet Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att dÀrefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom UmeÄ2014 om vilka ÄtgÀrder som bör vidtas.Studien Àr av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssÀtt för att besvara den valda problemformuleringen om hur UmeÄ kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsÄret, UmeÄ2014.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. MÄnga av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den pÄfrestning som operationen innebÀr. Anestesisjuksköterskan Àr med frÄn det att patienten anlÀnder till operationssalen tills patienten lÀmnas pÄ uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som Àr ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det Àr ett kort möte dÀr anestesisjuksköterskan mÄste inhÀmta nödvÀndig information om patienten och samtidigt göra sitt bÀsta för att patienten ska vara vÀl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frÄgor och funderingar.