SammanfattningFöretag utbyter och delar ofta information med varandra. Informationen kan omfatta en mÀngd olika uppgifter om företagen. Informationen kan underlÀtta inför samarbeten, öka företags insikt pÄ marknaden och ge företag effektivitetsvinster. Utbyte och delning av information kan dock under vissa omstÀndigheter vara konkurrensbegrÀnsade. Det faststÀlldes redan Är 1968 nÀr Kommissionen uttalade att utbyte av information mellan konkurrerande företag kan hÀmma den fria konkurrensen.

Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gÀller medborgares utlÀndska sparande i ett EU land. Klimatet pÄ den ekonomiska marknaden har blivit hÄrdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svÄrare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets grÀnser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade pÄ olika banker i utlÀndska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes vÄren 2008 har frÄgan blivit Àn mer aktuell. Enligt svensk lag Àr det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land dÀr den skattskyldige har sin hemvist.

RÀttslÀget idag Àr att skatteflyktslagen (1995:575) bestÄr av en generalklausul med fyra rekvisit som Àr kumulativa. NÀr de fyra rekvisiten i generalklausulen Àr uppfyll-da Àr det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstÄr med den skatterÀttsliga legalitetsprinci-pen som sÀger att ingen skatt fÄr uttagas utan stöd i lag. Det uppstÄr en paradox dÀr det i teorin föresprÄkas för rÀttsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken Àr fullt möjligt att kringgÄ dessa grundlÀggande rÀttsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen Àr omdebatterad och har gett upphov till mÄnga Äsikter i praxis och dokt-rin.

I den moderna företagsvÀrlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i mÄnga fall lÄngt över det egna företagets grÀnser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position pÄ marknaden. Det finns fÄ fallstudier gÀllande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta vÀckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information pÄ strategisk samt operativ nivÄ som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillÀmpat en modell som avser att se informationsflödet, dock Àr modellen bara testad pÄ ett enskilt företag dÀrmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jÀmförelsen i en dyadisk relation.

I den moderna företagsvÀrlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i mÄnga fall lÄngt över det egna företagets grÀnser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position pÄ marknaden. Det finns fÄ fallstudier gÀllande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta vÀckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information pÄ strategisk samt operativ nivÄ som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillÀmpat en modell som avser att se informationsflödet, dock Àr modellen bara testad pÄ ett enskilt företag dÀrmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jÀmförelsen i en dyadisk relation.

Det Àr viktigt att den sekretessklassade information LuleÄ kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgÀnglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom bÄde enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer pÄ att installera ett datasystem som ska hjÀlpa till att skydda informationen frÄn obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsÀttningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagslÀget. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr: Hur skyddas information frÄn obehöriga? Vilka juridiska krav finns pÄ skyddet? Hur vÀl Àr rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska anvÀnda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas frÄn obehöriga.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Arbetet syftar till att undersöka standardiserade strukturer för implementeringen av virtuellt byggande i ett generellt berganlÀggningsprojekt. Virtuellt byggande Àr ett samlingsnamn som beskriver metoder med centrum runt objektsbaserade informationsmodeller. Informationen som dessa modeller ska innehÄlla kan beskrivas med hjÀlp av en standardiserad struktur som kallas Information Delivery Manual, IDM. En IDM inne-hÄller beskrivningar av processen, delaktiga aktörer och deras behov av informationsutbyte. För att försöka implementera denna struktur pÄ ett berganlÀggningsprojekt anvÀndes teorin axiomatisk design.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka möjligheterna för utökad kundnytta och kvalitetssÀkra implementeringsprocessen av elektroniskt informationsutbyte (EDI). Detta uppnÄs med kvalitetsutveckling som grund, vilket omfattar processorientering.Rapporten inleds med en beskrivning av arbetets syfte och vilka problem som stÄr till grund. Vidare introduceras företaget som uppdragsgivare och relevant teori tas upp, detta för att bilda en referensram inför de metoder som anvÀnts för att förbÀttra processen. Slutligen sÄ presenteras resultaten och en diskussion hÄlls kring detta, med vidare rekommendationer för fortsatt utveckling.EDI processen har visualiserats dels med hjÀlp av akademiska litteraturer och dels frÄn empiriskt material. Visualiseringen av processen har bildat en översikt av dess brister och problemomrÄden (bland annat tidsfördelningen utmed processen och grunden till lÄg kvalitetsstandard), vilket har gett möjligheter till effektiva lösningsförslag för vidareutveckling.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Förskolan har riktlinjer frÄn Skolverket i form av en lÀroplan. Förskolan Àr ett komplement till hemmet och en riktlinje i lÀroplanen berÀttar att hemmet ska göras delaktig och involverad i verksamheten. Studien undersöker vÄrdnadshavarnas synsÀtt, deras uppfattningar om den vardagliga informationen frÄn förskolan till hemmet, för att senare kunna göra vÄrdnashavarna delaktiga och involverade i förskolans verksamhet. Forskning kan ge förutsÀttningar, tips och rÄd om hur verksamheten ska göra kommunikationen effektiv frÄn förskola till hem. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod med enkÀter undersöker studien dilemmat kring problematiken av delaktiga och involverade vÄrdnadshavare.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrÄn ett lÀrarperspektiv kartlÀgga och granska hur lÀrare i de tidigare Äldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lÀrarna var nöjda med den kontakt som de hade med förÀldrarna. Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de förÀldrar som aldrig eller vÀldigt sÀllan satte sin fot pÄ skolan, men bristen pÄ problematiserande och utvecklingstÀnkande i Àmnet var pÄtaglig. Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan förÀldrar och lÀrare mestadels baserar sig pÄ informationsutbyte. Ett informationsutbyte dÀr lÀrarna informerar förÀldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. UppstÄr det problem med nÄgon elev brukar man ta kontakt med förÀldrarna, antingen via telefon eller nÀr förÀldrarna kommer och hÀmtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren nÀr förÀldrarna hÀmtar och lÀmnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt förÀldramöten. Samtliga lÀrare ansÄg att god kommunikation med förÀldrarna Àr av största betydelse.

Under senare Är har prisjÀmförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna anvÀnder sig av prisjÀmförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar ocksÄ arbeta med prisjÀmförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och pÄ mÄnga sÀtt kan tÀnkas bidra till en ökad konkurrens pÄ marknaden, kan dock ocksÄ anvÀndas som verktyg för att begrÀnsa konkurrensen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjÀmförelsesajterna samordnar sig om ett visst upptrÀdande pÄ marknaden, vilket kan snedvrida konkurrensen genom att exempelvis priser faststÀlls eller att marknaden uppdelas.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.