Varje år drabbas patienter av vårdskador orsakade av hälso- och sjukvården. Avvikelserapportering är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet för att förhindra vårdskador och således även en viktig del i allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter. Trots det förekommer troligtvis stora mörkertal i rapporteringen av avvikelser inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder till avvikelserapportering. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på två somatiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i våra svenska dagligvarubutiker med målet att genom optimal styrning nå upp till uppsatta avdelningsmål. Detta samtidigt som personalen ställer krav på sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmärksammas. Detta ställer höga krav på att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, då motiverade individer tenderar att prestera bättre resultat än ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer såsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor är centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Studien fäster vikt på hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrån tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebär ständiga förändringar gällande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet påverkar två organisationer och deras anställda. Studien har fokuserats på hur anställda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förväntningar på den anställde ifrån kollegor och arbetsgivare.

Syftet med uppsatsen var att jämföra för och nackdelar med delat respektive ensamt ledarskap för enhetschefer inom äldreomsorgen, med avseende på effektivitet, kompetens och stress. Min hypotes som jag utgick ifrån var att delat ledarskap har förutsättningar att öka effektiviteten, minska stressen och bredda kompetensen för enhetschefer inom äldreomsorgen. Jag har använt mig av enkomparativ design. Jag har jämfört två organisationsformer med varandra, delat ledarskap samt ensamt ledarskap. Uppsatsen bygger på intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald?Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares upplevelser av socialt arbete med fokus på barn i utsatta livssituationer. Följande frågeställningar har formulerats; Hur ser lärare på sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lärare att dessa frågor får och har i skolan? Vilka framgångsfaktorer och hinder upplever lärare i sitt arbete med elever i utsatta lägen? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lärare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. Lärarnas berättelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förväntningar från olika håll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillräckliga resurser, krav på att eleverna ska ha full måluppfyllelse, krävande eller oengagerade vårdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, gränssättning, prioriteringar och ett tidskrävande dokumentationsarbete.

Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, begicks 1523 suicid år 2012. Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras tankebanor låst sig. Då suicid sker plötsligt, är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients suicid. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansatser.

 Ledarskapet är en del av sjuksköterskans arbete och ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskestudenterna behöver vara förberedda för rollen som arbetsledare. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin framtida yrkesroll som arbetsledare. Datamaterialet består av intervjuer med tio sjuksköterskestudenter som studerar på en högskola i Västsverige.  Åldern på sjuksköterskestudenterna varierar mellan 22 och 38 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden.

BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ?journalistiskfrihet? och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ?Journalistiskfrihet? är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har.

SammanfattningDen negativa stressen i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan leda till sjukdom, t.ex. psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna ska ta hand om sin egen hälsa för att kunna ge en god omvårdnad av patienterna. I omvårdnadsarbetet ingår det att arbeta patientsäkert och det är sjuksköterskan enligt lag skyldig att göra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan bidra till negativ stress i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design ? främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium.