FrÄgestÀllning: Vilken typ av mÀnniskor har störst benÀgenhet att Àndra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier Àr bÀst lÀmpade för att fÄ Eskilstunas invÄnare att Àndra sina attityder och beteenden sÄ att de vÀljer mer hÄllbara resealternativ?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att presentera marknadsföringsÄtgÀrder som Eskilstuna kommun kan anvÀnda sig av för att frÀmja hÄllbart resande samt att redogöra vilka mÄlgrupper dessa ÄtgÀrder bör riktas mot.Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hÀmtat frÄn sekundÀrkÀllor i form av tidigare undersökningar som Àr gjorda i Eskilstuna och andra jÀmförbara kommuner i Sverige. PrimÀrdata i denna studie Àr kvalitativ och kommer frÄn intervjuer med olika personer som jobbar med att frÀmja hÄllbart resande. Teorin och empirin vÀvdes sedan samman till en analys.Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka mÄlgrupper som Àr intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsÄtgÀrder vi anser att Eskilstuna kommun bÀst kan nÄ dem.

KlimatförÀndringar Àr ett aktuellt Àmne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt Àven pÄ kommunnivÄ och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförÀndringar, att ta reda pÄ om det fanns intresse och efterfrÄgan pÄ sÄdan information och samtidigt identifiera förslag till förbÀttring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda pÄ hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska lÀnder samt vad som behövs för att underlÀtta klimatanpassningsarbete.Metoden som anvÀndes hÀr var undersökning med hjÀlp av en Survey Mesh webbenkÀt, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nÀstan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmÀnna kunskaper om risker med klimatförÀndringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrÄgan var inte sÄ stor, troligen för att Katrineholms kommun Àr en kommun som inte Àr drabbad av konsekvenser av klimatförÀndringar som t ex översvÀmningar i samma utstrÀckning som mÄnga andra kommuner. Det kunde Àven bero pÄ att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vÀnde sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

PiteÄ Kommun bedriver kollektivtrafiken i PiteÄ tillsammans med Citybuss. Jag har fÄtt i uppdrag av Annika Stenvall, trafikingenjör pÄ PiteÄ Kommun att ta fram ett förslag pÄ ÄtgÀrder gÀllande kollektivtrafiktillgÀngligheten till det nya bostadsomrÄdet LÄngskatan. Under 2013 byggs ett nytt bostadsomrÄde upp vid LÄngskatan i PiteÄ. Det finns dock i dagslÀget ingen kollektivtrafik vars turer omfattar det nya omrÄdet. Som en del i Kommunens ambition att öka andelen resenÀrer med kollektivtrafiken, samt för att kunna erbjuda en bra kollektivtrafiklösning för de som flyttar in i omrÄdet Àr det nu bestÀmt att en ny busslinjestrÀckning som innefattar LÄngskatan ska presenteras.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: PrestationsmÀtning - Vad Àr prestation inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun för abonnenterna? Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr ett mycket aktuellt Àmne i dagens samhÀlle och kraven pÄ organisationer och dess förmÄga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar stÀndigt. Inom den kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sÀtt att mÀta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun har det sedan lÀnge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmÀtningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att utveckla och ge förslag pÄ ett mÀtsystem för VA-avdelningen i VÀxjö kommun. Det hÀr innebÀr mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvÀndning. AvgrÀnsning: Analysen Àr avgrÀnsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmÀtningen, vilket innebÀr att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmÄtt. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.

Sammanfattning Syftet med min studie Àr att fördjupa förstÄelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivÄerna hos företrÀdare (tjÀnstemÀn och politiker) i Enköpings kommun gÀllande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillÀmpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt instÀllningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrÀdare pÄ olika hierarkiska nivÄer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem tjÀnstemÀn inom VÄrd- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrÄn olika frÄgestÀllningar redogöra för sin instÀllning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag Àven undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begrÀnsad litteraturstudie som strÀcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrÀdare har en positiv instÀllning till kvarboende.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

I dagens samhÀlle blir vi allt mer beroende av internet. Myndigheter försöker med hjÀlp av e-delegationen införa e-förvaltning. E-deltagande Àr en del av e-förvaltningen som innebÀr att medborgare fÄr chans att lÀmna sina synpunkter elektroniskt via nÄgon form av verktyg pÄ internet. Tidigare studier visar pÄ att det oftast Àr en medelÄlders, föreningsaktiv och vÀlutbildad man som deltar i planeringfrÄgorna. Unga, lÄgutbildade och kvinnor deltar dÀremot mindre frekvent vid rÄdande deltagarmöjligheter.

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap sÄ Àr information ?mycket vÀrdefull, ibland till och med livsviktig? (1). InformationssÀkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krÀvs det att utifrÄn de förutsÀttningar som finns att anpassade skydds- och sÀkerhetsÄtgÀrder införs för att informationen ska fÄ ett vÀlavvÀgt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhÄllande till dess vÀrde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvÀrderats i syfte att utifrÄn ett informationssÀkerhetsperspektiv se om den Àr tillÀmpbar som en sÀkerhetsÄtgÀrd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkÀtundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar vÀl in i det övriga informationssÀkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssÀkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bÀttre. I den hÀr studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lÀmplig och flexibel grund som kan bidra med detta dÄ den Àr anpassningsbar utifrÄn miljö och förutsÀttningar och en billig sÀkerhetsÄtgÀrd som gÄr fort att genomföra och klarar sig med smÄ resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssÀkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg gÄr igenom och granskar en applikation.

De sista 15 Ären har det skett en attitydförÀndring i statliga dokument för personer med funktionshinders rÀtt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder Àr lekplatser och tillgÄngen av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad insyn i hur tillgÀnglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsÀttningar synliggörs pÄpolitisk nivÄ i Norrköpings kommun. TvÄ angreppssÀtt har anvÀnts och det ena Àr hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa Àr medpersoner med makt pÄ olika nivÄ i Norrköpings kommun gÀllande lekplatser och deras utformning. De andra tvÄ intervjuerna Àrmed personer frÄn brukarnas perspektiv, det vill sÀga handikappföreningar.Resultatet pÄvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stÀrka barnperspektivet och tillgÀngligheten iverksamheten.

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.