Jag har arbetat med att producera ett informationsmaterial för nya hyresgÀster hos hyresvÀrden Ydewalls i Katrineholm. Jag har anvÀnt mina kunskaper inom informationsdesign, textdesign och grafisk form för att utforma materialet.    Syftet med informationsmaterialet Àr att ge de nya hyresgÀsterna den information som de kan tÀnkas behöva under tiden de bor i lÀgenheten. Ydewalls vill genom att förbÀttra sitt material minska antalet onödiga förfrÄgningar frÄn hyresgÀsterna.   Jag har arbetat efter min huvudfrÄga: hur skapas ett informationsmaterial utifrÄn de principer som finns inom informationsdesign? För att fÄ svar pÄ min frÄga anvÀnde jag mig av metoder som litteraturstudier, komparation, deskription, enkÀtundersökning samt utprovningar.

Syfte: Syftet Àr att analysera förutsÀttningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet Àr mÄlet av finansiell karaktÀr. Den ideella föreningen Àr dock en organisationsform som istÀllet har ett ideellt mÄl och dÄ finns en strÀvan att förverkliga ett ideal istÀllet för att ha vinst och lönsamhet som frÀmsta mÄl. Det gÄr dock inte att komma ifrÄn att ideella föreningar fortfarande Àr beroende av finansiella medel för att upprÀtthÄlla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver Àr tid vilket Àr detsamma som de ideellt arbetade och ett varumÀrke, som Àr omtyckt och leder till att mÀnniskor vill engagera sig. En ideell förening stÄr inför uppgiften, likvÀl som andra organisationer, att hushÄlla med Àndliga resurser.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Den hÀr rapporten Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ 30 högskolepoÀng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras pÄ projekt vars syfte Àr att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet vÀcktes dÄ SSAB bestÀllde en informationsfilm som de skulle kunna anvÀnda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsstÀllande resultat krÀvdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt.

Detta arbete undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontÀrer.De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar trovÀrdighet inom vÀlgörenhet, effektivitet och amatörism, trovÀrdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtÀnkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontÀrer. NÄgot som i förlÀngningen förvirrar och försvÄrar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet Àr ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istÀllet för "varför", hÄll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsÀttningar och underlÀttar en ideell organisations arbete..

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

VarumÀrkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nÄ framgÄng. Detta pÄ grund av att bland annat produktskillnaderna pÄ marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta Àr att företagen mÄste differentiera sina varumÀrken och tydliggöra dess mÀrkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lÄng tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumÀrke genom sitt pÄtagliga arbete med att anvÀnda sig av ideell verksamhet samt sponsring. VarumÀrket Vasaloppet Àr ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tÀvlig, en upplevelse, ett Àventyr samt en dröm att genomföra.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur jourkvinnor pÄ tvÄ kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta fÄr för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra omrÄden: samtal, de hjÀlpsökande, grÀnser samt professionell och icke professionell.

Titel:Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlÀgga kommunikationsvÀgarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar pÄ olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgÄng till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen Àr att det inte finns nÄgon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, nÄgot som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta Àr ett problem som medlemmarna sjÀlva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte Àr enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar Àr det lÀtt för enskilda individer att fÄ igenom egna begrÀnsningar och dominera kommunikationen.

Vistelse i naturen har visat sig vara bra för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan hos barn. Utomhuspedagogisk verksamhet i förskola och skola Àr mycket viktigt för att barn ska komma ut i naturen idag. Den tÀtortsnÀra skogen Àr en viktig arena för utomhuspedagogik och de utomhuspedagogiska vÀrdena dÀr kan sÀkerstÀllas med en skötselplan. StudieomrÄdet Stadsliden Àr en central och vÀlbesökt stadsskog i UmeÄ. Skötselplanen för Stadsliden ska nu förnyas och en av de nya mÄlsÀttningarna för skogen Àr att den ska erbjuda pedagogiska miljöer för förskola och skola. Kvalitativa respondentintervjuer med lokala pedagoger jÀmte inventering av studieomrÄdet utfördes för att dokumentera utomhuspedagogiska vÀrden i Stadsliden, i form av skogliga vÀrden samt informationsmaterial. Studiens resultat visar att pedagogerna frÀmst vÀrdesatte nÀrhet till skogen.

Varje Är skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till jÀrnvÀgen. Att fÄ ungdomar att vilja lÀsa ett informationsmaterial om sÀkerhet Àr en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att anvÀnda sig av emotionella budskap och skapa ett material som kÀnns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial Ät Trafikverket. Materialet bestÄr i huvudsak av en skriftlig berÀttelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ungdomar med sÀkerhetsinformation. Jag har frÄgat mig vad som krÀvs för att berÀttelsen ska tilltala mÄlgruppen och hur materialet bör formges för att fÄnga deras uppmÀrksamhet..

Syftet med denna uppsats var att utvÀrdera behovet av differentierad revisionsberÀttelse. Vi avgrÀnsade oss till att undersöka intressenter till tvÄ fotbollsklubbar, dÀrför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberÀttelsens innehÄll och utformning, i syfte att jÀmföra deras behov av differentierad revisionsberÀttelse.UtifrÄn intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjÀlp av en postenkÀt. Vi skickade ut 146 enkÀter och fick en svarsfrekvens pÄ ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberÀttelse hos de olika intressenterna. Vi kom Àven fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberÀttelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.