Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Det offentliga livet bidrar till en känsla av samhörighet och delaktighet, utan att tränga sig på. I staden kan du vara en anonym åskådare till mänsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som väggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pågår i det offentliga rummet är både vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation.

Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll ? sju år som vårdats i ambulansen under 2012.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur familjerättssekreterare resonerar kring ett gott föräldraskap. Vi vill därigenom förstå hur deras föreställningar om ett gott föräldraskap kan påverka dem i arbetet med vårdnadsutredningar. Våra frågeställningar är följande: Hur ser familjerättssekreterarens bild av ett gott föräldraskap ut? Skiljer sig synen på ett gott föräldraskap i förhållande till mödrar respektive fäder? Hur kan den personliga synen på ett gott föräldraskap påverka bedömningen i en vårdnadsutredning?För att nå syftet med vår uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerättssekreterare i två olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förälders viktigaste uppgift enligt våra intervjuade familjerättssekreterare är att uppfylla sitt barns alla behov.

In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children?s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC?s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undersköterskor i fyra olika verksamheter upplever att deras arbetssituation har förändrats sedan man införde LCP (Liverpool Care Pathway). Vidare belyses hur undersköterskorna menar att samarbete, kommunikation och relation har påverkats och på vilket sätt och i så fall hur. Uppsatsen är skriven utifrån samverkan och ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete. Ett annat perspektiv som uppsatsen belyser är på vilket sätt metoden blev introducerad i organisationen, detta utifrån implementeringsprocesser och kommunikationsteorin. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en större delaktighet och trygghet i deras arbete idag jämfört med tidigare.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

I denna litteraturstudie så belyser vi ett på senare tid större problem som finns både i skolan men även i hemmet, detta fenomen kallas för e-mobbning. Den traditionella mobbningen har funnits i åratal men gentemot teknikens utveckling så har även mobbningen utvecklats och sker nu även via datorer och mobiltelefoner. I denna studie så står skolans samt föräldrarnas handlande i centrum när det gäller att motverka e-mobbning, dessutom så undersöks det även hur delaktigheten samt utsatthet ser ut bland könen, hur ser fördelningen ut när det gäller just delaktighet och utsatthet. Vi har tagit del av ett flertal vetenskapliga studier där vi har fått våra svar ifrån. Det finns gott om olika sorters lösningar på hur man kan förminska e-mobbningen där det tydligt visar sig att elevens/barnets del är väldigt viktigt, att den säger till när det sker e-mobbning.

The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser ? provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and Theorell´s Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ?a Sense of Coherence (SOC)?.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.