Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) är ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet är att minska avståndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att få personen så delaktig i samhället som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie där fem arbetsterapeuter i Skåne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Att känna kontroll över sin vardag är en viktig del av livet och för en del minskar denna kontroll när man bor i en miljö som inte är hemma. Att vara delaktighet är att återta kontrollen och känna meningsfullhet i livet. Riktlinjer från Regeringen visar att delaktighet för äldre inte är något att förbise. Utifrån statliga medel har man i Jönköpings kommun utvecklat RoM- projektet, för att främja delaktigheten och inflytande för dem äldre samt hur man kan arbeta i praktiken med dessa två punkter, och göra en förändring i personalens förhållningssätt till de äldre och deras situation.Vårt syfte med denna studie är att undersöka äldres tankar om delaktighet kring sin egen måltidssituation inom äldreomsorgen i Jönköpings kommun, utifrån FAMM. FAMM är en forskningsmodell inom området måltidskunskap och behandlar fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen och visar att det inte bara är en aspekt som påverkar ens upplevelse kring måltiden utan man kan koppla en eller flera aspekter samman för att analysera måltiden.Studien utförs på fem äldreboenden inom Jönköpings kommun genom enkäter, mindmaps och diskussionsgrupper.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgått stora förändringar. Från att patienten tidigare sågs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgångar och som är expert på sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmärksammades år 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fått större utrymme i vården. Patienters lagliga rätt till delaktighet i sin vård är idag omfattande och det är vårdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag ställer allt högre krav på sjukvården och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhålla sig till dessa.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters delaktighet i sin vård.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats.Resultat: Författarna fann elva underteman som påverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vård.

Bakgrund: Under ett år drabbades 105 000 patienter av vårdrelaterade skador. Vården har ett lagbundet ansvar att arbeta för patientsäkerhet samt att göra patienten delaktig i detta arbete. Delaktighet innebär att patienten har möjlighet att påverka sin vård, men sannolikheten att som patient ifrågasätta vården har visat sig vara liten. Istället får patienterna kämpa för att ens bli hörda, vilket skapar ett vårdlidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas perspektiv på hur deras delaktighet i vården påverkar patientsäkerheten.

BAKGRUND: Att inkludera närstående är en viktig del inom palliativ vård. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning närstående till patienter som vårdas på en specialiserad palliativ enhet önskar vara delaktiga i omvårdnadsmoment. Vidare avsågs att undersöka i vilken utsträckning närstående vill bli informerade om vården, om de får tillräckligt stöd för att möjliggöra delaktighet samt om det finns några skillnader beträffande vilka omvårdnadsmoment barn och make/maka vill vara delaktiga i. METOD: Teorierna ?Delaktighet i ljuset ? delaktighet i mörkret? och ?Känsla Av SAMmanhang? (KASAM) används som teoretiska referensramar.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag.

Inom den vårdande verksamheten sker dagligen en mängd möten mellan personal och vårdtagare. I många fall resulterar dessa möten i en nöjd vårdtagare men allt fler vårdtagare vittnar också om att de haft mindre bra möten med vården. Syftet med studien var att beskriva mötet med vårdtagaren utifrån en grupp vård- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom två huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vårdtagare? samt ?Begränsningar i de studerandes möte med vårdtagare?.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Titel: ?Att känna att man är en fast man är två? Aktionsforskning om hur undersköterskor på en intensivvårdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. Nivå: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten Problemområde: En medarbetarenkät som genomfördes på en intensivvårdsavdelning visade förbättringspotential inom området delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor på en intensivvårdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser på sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning där ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat på resultatet. Detta kommer att utvärderas.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är: Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande? Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer.