Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap ? att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom Informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa ett informationsmaterial för nyinflyttade i Västerås kommun som så många som möjligt ska kunna ta del av. Vårt mål är att både lässvaga och lässtarka människor ska känna sig lika betydelsefulla när de läser informationsmaterialet. Vår forskningsfråga är därför: Går det att kombinera principerna för Informationsdesign och principerna för lättläst för att nå både en lässvag och en lässtark grupp så att båda känner sig lika viktiga och tar till sig budskapet? Och om det går, hur kan man då gå tillväga?Vår uppdragsgivare är Centrum för lättläst som arbetar med att göra information tillgänglig för dem som har svårt att läsa. De behöver ett utprovat referensmaterial av ett lättillgängligt informationsmaterial som de kan visa upp för olika kommuner i sitt arbete mot ett tillgängligt samhälle.För att besvara vår forskningsfråga använder vi oss av litteraturstudier, samt kvalitativa och kvantitativa studier i form av utprovningar.

Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet.Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte.Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i åldern 12-20 år och att utforma dessa så att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgå ifrån den otrygghet tjejer kan känna när de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra så att tjejer vågar söka stöd. Arbetet fokuserar på språklig och innehållsliga aspekter som är viktiga för att mottagaren ska känna sig trygg med texterna..

The purpose of this thesis is to compose a way for a small IT-company to communicate with their costumers and include them in the development of their IT-solution. The ambition with this study is to make this information strategy applicable to other small companies with the same problem.The empirics is built on literature studies and qualitative interviews which leads to a design proposition and try-outs with the target group. The results lead to a newsletter where news and information from the company could be presented simple and clear..

Den ökade tillgången till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgång till olika typer av information. Samtidigt ökar omsättningen hos den svenska detaljhandeln, både i butiker och för den svenska e-handeln. Därför ställs det högre krav på webbtexter, så att alla kan förstå dem.Den här studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas på Elgigantens svenska webbplats. På uppdrag åt Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback på vad som är positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbättras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred målgrupp.Begrepp hämtade från Informationsdesign, klarspråk och användbarhet på webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har använts i den här studien.

Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet Informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier.

Hur kan information vara utformad, för att inspirera, informera och locka förstagångsresenärer att utforska områden och delta i de aktiviteter som Kiruna Turism erbjuder? Hur kan en ny text disponeras för att öka läsligheten, läsbarheten och läsvärdet jämfört med det befintliga materialet? Hur kan ny text och ny grafisk formgivning struktureras i en trycksak för att tillsammans förenkla kommunikationen till mottagaren?Syftet med arbetet har varit att göra ett förslag på ett intresseväckande informationsmaterial som skiljer sig i utseende från andra turistbroschyrer och samtidigt håller en hög läslighet och högt läsvärde..

The purpose of this thesis has been to increase the availability the exhibition text at Eskilstuna Art Museum to make it easier for the target group to read and understand them. To get answers to my questions, I have studied relevant theories and methods, including textual analysis of the current exhibition texts. In my work, I have used the principles of the concept ?easy to read? but also considered the problems with this tool when I made my prototype. After my studies, I noted that both the content and design needed to be changed to fulfill better legibility, readability and reading value..

This thesis examines information visualization, infographics, as a method of advertising. To answer the initial research question of what makes infographics an appropriate method for print advertising, a practical infographic-based advertising campaign has been designed. This, together with three other campaigns, has been the basis for an analysis focused on function, appeal and persuasion. The result tells us that there are benefits to using infographics for an advertising purpose, because the method can act both attention-grabbing and convincing, depending on how it is used and designed..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka designprinciper som är viktiga för att en användare skall känna förtroende och trygghet när de handlar på en e-handelssida. Idag finns det tyvärr många e-handelssidor som är dåligt utformade och har dålig användbarhet. Det räcker inte att endast tekniken fungerar, utan användaren ska även förstå hur webbsidan används och hur denne ska navigera sig på webbsidan. Trygghet och förtroende är en viktig punkt för e-handelssidor, att handla på Internet ska kännas lika tryggt för kunderna som att handla i en vanlig butik. De huvudbegrepp jag har behandlat i denna studie är interaktionsdesign, Informationsdesign och grafisk design.I min studie har jag valt att arbeta kvalitativt.

Jag har studerat hur jag med hjälp av illustration, fotografi, text, färg och form kunnat hjälpa Uppsala linneanska trädgård att locka fler besökare till deras trädgårdar för att de i sin tur ska kunna inspirera de som vanligtvis inte odlar, till att börja odla själva och ha kul med mat.Detta har jag undersökt genom att formge en affischlayout till ett kommande event där jag applicerat informativa illustrationer och tagit fram två olika typer av bildmanér. Ett bildmanér som ska attrahera barn och ett som ska attrahera vuxna, och testat om hen kan kombinera dessa olika bildmanér till en informerande enhet vad det gäller kriterierna för fungerande Informationsdesign..

Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara modernt, professionellt utformat och ha ett enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad.  Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar.

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..