Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering.

Manchay är ett av Limas största kåkstäder och platsen för projektet "en blomma i öknen". Området är ett av stadens fattigaste, här råder brist på både vatten och jordbävningssäkra hus. Projektets uppgift är att skapa en plattform för kunskapsutbyte och socialt omhändertagande samtidigt som det är ett första steg i att tackla den påtagliga vattenproblematiken..

Titel ?Jag tycker bra om miljömärkningar, men tänker att man nog luras lite av dem.?- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstilFörfattare Jennifer Lindgren & Anna SporreUppdragsgivare Miljömärkningen Svanen (Miljömärkningen Sverige AB)Kurs Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vidGöteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ordSyfte Syftet med studien är att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstilMetod Kvalitativa respondentintervjuerMaterial Tio samtalsintervjuerHuvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömärkningar, men att det finns faktorer sombegränsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svårtillgänglig information. Det finns en preferens för informationskällor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer läsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen på nätet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nå ut med budskap till den målgrupp som Svanen avser stärka sin relation med.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av på vilket sätt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) används och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete på distans. Vi har genomfört en fallstudie på Luleå tekniska universitetet på avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes från ett användarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna självständigt. När studenterna samarbetar väljer de ett kooperativt sätt framför ett kollaborativt.

Majoriteten av dagens moderna organisationer har implementerat någon form av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin verksamhet. Många ideella organisationer tillämpar också denna teknik, dock skiljer sig förutsättningarna för dessa organisationer. Eftersom IKT är en kostsam investering är det av vikt att det leder till önskade effekter. Flera olika faktorer påverkar användandet och effektiviteten, att tekniken finns att tillgå medför inte per automatik att kommunikationen är tillfredställande.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ny informations- och kommunikationsteknik har implementerats i en ideell organisation. Studien inriktar sig på en fallstudie av hur Frälsningsarmén har implementerat dessa tekniker i sin verksamhet.

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever använder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var även att undersöka vilka IKT-verktyg som används i respektive miljö samt på vilka sätt dessa används. Vidare undersöks också elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever från en IKT-profilerad grundskola, år fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv inställning till IKT generellt, då de också visade att de var medvetna och insatta i en mängd olika företeelser inom IKT-området.

Användandet av intranättekniken ökar och blir allt mer framträdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbättra sin verksamhet och då framförallt den interna informations spridningen. För att få ett intranät som fungerar fullt ut och som används av samtliga inom organisationen, kräver det användarmedverkan i utveckling och utformning av intranätet. I dag skall den enskilde användaren hämta information elektroniskt och användaren får då mer en roll som informationstagare än informations mottagare. Detta ställer i sin tur krav på organisationsledningen som bör se till att användarna får den utbildning de behöver för att kunna hämta information.

BackgroundIncubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment.Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels.Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved.Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:21.

Näringslivet internationaliseras och globaliseras alltmer samtidigt som ny teknik utvecklas. Kunder ställer allt högre krav på kvalitet och produkternas livscykler blir allt kortare. Detta ställer höga krav på flexibel produktion och korta ställ- och ledtider.Syftet med denna uppsats är att ta fram en handlingsplan för att förbättra processerna, ar-betsmetoderna och mätsystemet på en reproavdelning inom den grafiska industrin för att öka dess produktivitet.Utifrån teori från områdena informations- och produktionslogistik har vi byggt upp en referensram och en kunskapsplattform. Detta har legat till grund för processkartläggningen och nulägesanalysen av den reproavdelning som studerades i fallstudien. Utifrån detta arbe-te togs ett förslag på lämpligt mätsystem inklusive mätspecifikationer fram, där hänsyn också togs till de krav som finns på verksamheten, både internt och externt.

Information och kommunikation är två viktiga faktorer som påverkar hur effektivt en organisation fungerar. Hur informationen och kommunikationen fungerar påverkas av många olika saker. Dessa är bland annat hur den organisatoriska strukturen ser ut, företagskulturen, om ledaren uppmuntrar till öppna debatter och dialoger etcetera. Syftet med uppsatsen var att med den offentliga äldreomsorgen som undersökningsobjekt identifiera hur kommunikationen mellan chefer och anställda såg ut att fungera och varför den fungerade som den gjorde samt om det fanns skillnader mellan hur individer inom olika hierarkiska nivåer uppfattade att kommunikationen fungerade. Vi genomförde en survey-undersökning som omfattade äldreomsorgen i två kommuner i Västerbottens län.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgänglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten var de nationella satsningar som gjorts på lärares fortbildning inom området IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig på ett sociokulturellt lärande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till läs- och skrivprocessen.